Mia's blogg

Som jag skrivit innan tappade jag en hel del hår efter operationen. Det märktes inte minst i golvbrunnen. Nu efter ungefär ett halvår verkar det ha blivit bättre. Tappade kanske 4-5 hårstrån när jag tvättade håret i morse. Annars kunde jag lätt tappa 20-30 genom att bara låta fingrarna gå igenom håret vid utsköljningen av balsam för att få håret smidigt för borstningen senare. Även vad gäller nya hårstrån ser jag skillnad. Små korta hår står rakt upp och många är det. Så mindre håravfall och mer tillväxt. Ännu en glädjande nyhet såhär i juletid :) Kram, Mia

...så kan jag förklara varför det varit så tyst. I november bestämde sig min kropp för att sluta gå ner i vikt. Tydligen blir det så efter +/- 6 månader (i mitt fall fem) eftersom kroppen då behöver tid på sig att anpassa sig. Eftersom jag gick ner i vikt så raskt efter operationen hann kroppen helt enkelt inte med att ta hand om sig själv kan man säga, och det var den tvungen att ta igen nu. Jag stod alltså still i vikt mer eller mindre, +/- 1 kilo ungefär under nästan två månaders tid. Det var tufft. Men jag visste att det skulle hända, så jag struntade i att nojja över det. Men därför fanns det heller inte mycket att skriva om här. Den senaste veckan har jag gått ner lite mer än ett kilo igen. Nu är jag nere på 88,7. Stog still runt nittio precis och kroppen vägrade gå under nittio-strecket. Som om att kroppen retades med mig, snacka om att vara irriterad :P Men nu är det bra, nu hoppas jag på att det fortsätter såhär igen. Tänkte önska er som läser en God Jul! Kram på

Hallå där! Efter (nästan på dagen) 4 månader har jag nu kommit ner till 90,5 kilo. Snart är alltså gränsen till 80-strecket nått. 28 kilo har jag alltså lyckats att gå ner, det är helt galet! Därför kände jag att det var dags att röja garderoben. Alla plagg i storlekarna 48/50/52/54, samt XL & XXL skulle ut. Nu har jag gått igenom 97% av plaggen och har skrivit ner vad och hur många plagg vi snackar om. Har hört av mig till min "operations-kompis" som jag delade rum med vid op och erbjudit att titta om något kan vara intressant. Resten funderar jag på att sälja på annat håll. Vet inte riktigt var och hur, men är du som läser intresserad eller har något tips så hör av dig till mig på Facebook eller via en kommentar här. En massa högar och nedpackat i påsar blev det. Helt galet vad vi snackar för pengar om man skulle räkna på värdet av alla kläder man handlat under de år man haft de storlekarna! Sammanlagt är det för tillfället 163 plagg, i slutändan blir det nog r

Hej! Kan meddela att jag idag köpt nya kläder. Denna gången tröjan och linnet i storlek M, som storst var jag uppe i XXL, till och med XXXL på vinterjackan och byxor i storlek 44 och 46, som storst var jag uppe i storlek 54. Så jag kan säga att jag är stolt. Men jag är inte framme vid målet ännu. Dock vill jag säga att jag är sååå glad och nöjd över att jag gjort operationen!  Kram på er!/ Mia

Hej! Nu var det ett tag sedan jag skrev och det beror helt enkelt på att jag inte känt att jag haft så jättemycket att skriva om. Under sommaren har jag jobbat och den 1:e september satte plugget igång igen. Vad gäller vikten så går det bra. Den går ner mer sakta just nu. Men ändå stadigt neråt. 0,5-1 kg i veckan ungefär men ibland så står den still. Jag oroar mig inte mycket över det. I morse vägde jag mig igen och konstaterar att det numera inte är långt kvar till nästa gräns, snart är jag under 90-strecket. Idag väger jag exakt 91,0 kilo. Det känns fantastiskt bra. Det finns fortfarande mycket att "ta på". Mina egna "önskeställen" där jag skulle vilja att det tar mer på fettet (alltså försvinner eller minskar i alla fall) är överarmar, benen och magen. Men det kommer säkert, jag oroar mig inte för det. För första gången typ någonsin har jag nu vågat köpa en åtsittande klänning och jag är verkligen fantastiskt nöjd. Testade den med de även nyinköpta

Hej hej, Mamma hjälpte mig att klippa och färga håret i tisdags, så nu känns håret mycket tjockare och finare igen. Tyvärr har jag som så många andra som gjort en GBP också drabbats av håravfall. Det är inte extremt, men jag märker en tydlig skillnad i att håret blivit tunnare och mer slitet. Men med klippning, färgning och rätt produkter har jag nu gått till det riktigt bra igen :) Rensade bland kläderna idag och konstaterar att det är en hel del av kläderna jag faktiskt inte kommer att kunna använda igen. Bland annat skidjackan som satt så tajt kring höfterna förra vintern att jag var rädd för att den skulle gå sönder. Nu hänger den med gott om mellanrum på båda sidorna. Eller mina byxor som alltid suttit så bra. De viker sig under bältet jag numera måste ha för att hålla dem uppe. Det är helt otroligt vad 26 kilo gör för skillnad. Tog lite helkroppskort för att kunna se hur det ser ut när jag inte tittar igenom mina egna ögon, för det är en viss skillnad.

Igår när jag i tjänsten skulle hämta mat på en pizzeria och skulle vänta på att maten blev klar satte jag mig på en stol ute i solen. Själv valde jag en kebabsallad utan sås eftersom det ej funkar för mig med varken pizza eller någon större mängd sås. När jag suttit där i några minuter tittade jag mig omkring. Det var aluminiumstolarna som jag förr alltid hatade eftersom jag jämt fått ont i låren av dem, eftersom de varit för trånga. Armstöden skar alltid in i sidan på låren och gjorde att det var väldigt obekvämt och oftast efter en stund smärtsamt att sitta kvar. Men nu kände jag ingenting. Inget mer än att kanske ryggstödet var lite obekvämt för att det var för kort. Jag testade att flytta mig så att låret på ena sidan var nära armstödet och här är resultatet av vad för mellanrum som blev kvar på andra sidan: För den som aldrig suttit inklämd i en sådan stol är den känslan jag hade svår att förstå, men jag kände mig otroligt lättad och glad över att jag gjort min Gas

Idag var det dags att gå på 6 veckors kontroll efter operationen. Gick upp på morgonen och vägde mig efter "ja ni vet vad man gör först på morgonen". Vågen visar då 97,8 kg och jag är helnöjd, ytterligare ett kilo under 100-strecket som jag passerade för cirka en vecka sedan. Vid 10 var det dags att träffa min dietist. Vi började med att väga mig. 94,8 kg. Gissa om jag blev chockad. Vågen hemma visar 3 kg för mycket! Hahaha! Gissa om jag blev nöjd?!?! Vi pratade om hur de sex första veckorna gått. Hon påtalade vikten av att äta proteiner i första hand. I och med att jag går ner i vikt så fort tar kroppen inte bara av fettet utan även av musklerna om jag inte får i mig nog med proteiner. En av sakerna som jag märkt av nu efter op är att jag tappar mycket hår, detta beror också på att kroppen saknar proteiner i början. Så det är väldigt viktigt att jag får i mig nog.  Jag berättade om att jag upplevt problem med mjukt bröd och i princip all mat jag ätit ute på

Hejsan! Kände att det var dags att skriva lite nu igen efter att lite tid har gått. Nu är jag inne på min tredje vecka efter operationen. Första veckan var kämpig och sedan har det gått bättre och bättre. Men jag börjar lära känna min mage och kropp nu. Det jag kan konstatera är att det inte är lätt. Det är exempelvis så att jag knappt kan äta någon typ av halvfabrikat eller restaurangmat för jag dumpar helt enkelt direkt. Det är förmodligen allt fett som jag reagerar på. Dumpingen visar sig hos mig på så sätt att jag blir illamående, värmevallningar, blir väldigt trött, blir snurrig och till och med kan känna det som att armarna och benen nästan domnar av delvis. Troligen är det så att blodet strömmar i all hast till magen för att kunna ta hand om maten men att resten av kroppen blir lidande av det. Det är inget vidare trevligt. Härom dagen var vi exempelvis på IKEA där vi tänkte äta lunch. Jag beställde en kycklingfilé (som ju i vanliga fall brukar vara kanonbra för mig att ä

Hejsan! Första veckan efter operationen var jobbig. Det är inte lätt att bara ställa om från att ha ätit helt normalt (och för mycket) till att för det första äta lite och dessutom bara flytande med tesked. Dessutom är det väldigt jobbigt att hela tiden gå på gränsen till att typ svimma p.g.a. för lite energi. Även om man försöker att äta tillräckligt får man helt enkelt inte i sig nog och det gjorde att jag var väldigt trött och frustrerad vissa stunder. Andra stunder kändes det bättre. Men smärtan satt i och jag fick ta värktabletter. De första 2-3 dagarna var jobbigast eftersom jag fortfarande hade väldigt ont, det var jobbigt att ta sig upp och jag var extremt trött hela tiden. Halva dagarna sov jag bort i soffan framför TV:n. Sjuksköterskorna sa att jag skulle försöka vara uppe så mycket som möjligt men jag orkade helt enkelt inte riktigt. Alla Keldas soppor testades igenom under veckan. Yoghurt, vatten och FUN-light var favoriterna. Även barnmat med fruktpurémix var på menyn.

Som jag i mitt förra inlägg berättade skedde en komplikation i förloppet av operationen på Värnamo sjukhus, detta berättar jag om nu. Vid lunchtid dagen efter att jag opererats kom två män in på rummet där jag och den andra tjejen som opererats låg. Vilken "rang" männen hade var för mig oklart, jag antog sjuksköterska. De hälsade lite snabbt och började sedan prata. (Fritt citerat från minnet) "Vid operationen upptäckte man att en nål saknades. Det kan hända att den åkt ner på golvet men där hittade man den inte. Så vi behöver röntga dig för att se om den kanske finns kvar i din mage." Min första reaktion var att jag nästan började skratta, jag kunde knappt tro vad de hade sagt. En nål, i min mage, nu när allt gått så bra, är ni helt jäkla dumma i huvudet???!!! Det var tankarna som gick igenom mitt huvud. Min första fråga var "Men måste ni ta ut den i så fall, är det inte farligt?". Den andra "sjuksköterskan" som ännu inte sagt något svar

Innan du börjar läsa detta vill jag att du ska vara beredd på att det kan finnas otäcka detaljer. Jag vill inte ge den vackra bilden av operationen utan jag vill ge den verkliga. Det förekommer även saker om inte är trevliga att läsa. Men jag vill att den som läser detta inlägg också förstår vad en Gastric Bypass verkligen innebär. Den ger resultat, men det är INTE någon "easy going" grej! Så ta inte så lätt på det. Den 9/6 var det alltså dags för operation. Några dagar innan hade jag ringt till sjukhuset i Värnamo där jag skulle opereras och fick reda på att jag skulle vara i Värnamo vid kl 9. Jag uppfattade det som att jag skulle opereras direkt vid 9. Väl framme gick vi upp till Kirurgavdelning B och jag anmälde mig. Nervös, naturligtvis. Men framför allt kändes det så overkligt. I flera år har jag gått och funderat på om jag vill göra denna operation. Med de risker som tas när man gör den och vägt dem mot de fördelar som finns. Sedan slutet av Oktober kämpade jag med m

Idag och igår har jag haft full rulle vilket hjälpt till att hålla nervositeten borta. Jag har gått med i några gastric-bypass grupper på Facebook och fått ytterligare inspiration av bl.a. Före/Efter-bilder och inlägg av andra som gjort operationen. Det känns rätt att göra den, jag känner att det är det jag vill. Men allvaret som det innebär är ändå påtaglig. Jag har kämpat länge för detta nu. Druckit mina Naturdiet shakes i fyra veckor nu. Sedan slutet av oktober 2013 gått ner från 118,8 kilo till dagens 106,8 kilo. 12 kilo varav 8 kilo under de senaste fyra veckorna. Nu är jag nära det jag kämpat för genom denna viktnedgång. Känns konstigt att det jag jobbat och kämpat för nu är "på riktigt". Som jag har våndats, framför allt de senaste fyra veckorna då jag fått avstå all "vanlig" mat helt och hållet. Stolt över mig själv att jag klarat det. Jag fattar det knappt. Men det kommer gå upp för mig att det är på riktigt i morgon när jag ligger med infusionen i arme

Idag kl 09:30 var det dags. Efter tre veckors shake dieter var det dags att en vecka före planerad operation väga in mig. Kan ni förstå att jag var nervös? Jag själv var inte nöjd med hur mycket jag gått ner. Jag fick ställa mig på vågen. Ett kilo mindre än hemma! Fantastiskt, men ändå 2-3 kilo mer än vad målet var. Sjuksköterskan sa då att det är en vecka kvar och att jag ska göra mitt bästa till nästa vecka, men att jag under hela denna tid kämpat och gått ner i stadig takt, så jag får göra operationen nästa vecka. YES!!!!! Jag klarade det! Jag har tagit mig hit. Jag har gjort allt jag kan och jag får definitivt göra operationen. Sedan var det dags för samtal med dietisten som berättade om kosten efter operationen som första veckan är flytande kost. Därefter är det mosad/mixad kost i tre veckor. Har fått en lista med allt jag får respektive inte bör äta. Nu ska man bara klara operationen som infaller kommande måndag 9/6, tiden får jag reda på nu på torsdag och sedan är det snar

Japps, gräsklippning. Vilket jäkla jobb! På denna gräsklipparen har dessutom drevet gått sönder dvs. den drar inte av sig självt, vilket innebär att jag fått skjuta på den upp för backar och framåt hela tiden. Men, det var ett perfekt träningspass, var helt mör i kroppen och nu efter en dusch låg jag helslut i sängen. Hahaha... Galet trött verkligen var jag! Ha en bra dag! Kram/ Mia

Pratade med min dietist i förrgår, som berättade något som jag tycker är viktigt att veta för alla som vill testa det. Jag kan rekommendera det eftersom jag gör det själv, även om det är ap-jobbigt! Man är hungrig mellan måltiderna och jag rekommenderar att försöka äta var tredje timma om du kör "färdiga shaker" i tetrapack, som jag gör. De som köps i påse och mixas själv känns mjöliga när de dricks, därför tycker jag att de är äckliga. Det jag vill komma fram till är dock inte det jag skrev ovan, utan att det finns "fuskisar" bland de färdiga shakes som finns där ute. Det finns nämligen två olika typer. Det ena är måltidsersättning och det andra kostersättning.  Måltidsersättningen går bra att köra om du vill ersätta 1-2 måltider per dag med en shake. Vill du dock köra shake som huvuddelen i kosten eller helt och hållet ska du hålla dig till kostersättningen.  De enda shakes som är färdiga tetra som är kostersättning är Naturdiet. Nutrilett som nu finns

Ett kilo till! Happy happy, joy joy! Åhhhh! Glad!

Låter roligare än vad det är. Dicker mina shakes och är duktig men de senaste två dagarna har det stått still igen. Hoppas det blir bättre. Tre kilo är det nu, måste ner ett anta till! Den 28:e ska jag ner på födelsedagsfest till Schweiz och då måste jag ta med mig mina shakes. Det ska bli spännande! Hoppas jag kommer igenom tullen med dem! Får nästan fixa ett läkarintyg eller nåt till det, för schweizarna är riktiga jäklar på att krångla till saker. Ska ringa till dietisten idag och höra efter om hon kan hjälpa mig med det. Utöver shakes får jag ju inte äta något och det är så himla jobbigt verkligen! Häller i mig en massa Fun Light saft hela dagarna för att kunna dämpa begäret efter något annat. Det är ganska kul, för just att få i mig vätska har alltid varit något jag tyckt varit jobbigt. Jag har helt enkelt inte kunnat dricka en massa. Men nu när jag tvingar mig till det har det börjat att gå bättre. Den enda konsekvensen är att jag får gå och kissa typ jämt! *hahaha* Jag går

God morgon, eller god eftermiddag! Beror ju på hur man ser det. Själv har jag jobbat natt natten tills idag och ska även förmodligen jobba kommande natt. Är riktigt trött för första natten måste man typ dygna, för att sova på dagen när jag sovit natten innan funkar inte för mig. Däremot har jag sovit från åtta i morse till ca halv tre idag vilket varit gudaskönt verkligen :) Som vanligt vägde jag mig när jag gått upp och "tada!!" Nästan tre kilo har jag gått ner, och veckan är inte slut ännu, så minst tre hela kilo blir det denna veckan :D  Nu efter min "morgonshake" är det dags för gymmet igen. I vanliga fall kör jag ca 30-40 minuter på bandet och därefter 10min rodd och sedan 30min styrka på det men sist körde jag bara på bandet. 60 minuter. Jag känner helt enkelt att jag inte riktigt fixar allt det andra när jag kör shakes, jag har knappt nog med energi till mig själv känns det som. Så jag anpassar helt enkelt min träning till kosten.  Nu tänker

Idag känns det betydligt mycket bättre när jag vaknade. Än så länge inga frestelser. Jag kom på att sista gången jag var på läkarbesök i Eksjö så mätte vi omfånget av midjan. Då var omfånget 110cm så jag bestämde mig idag att se om det kanske har förändrats. Vikten har ju stått still ett tag tills nu (vägde redan 2 kg mindre på vågen i morse!!!) så jag tänkte att jag måste testa. Efter att ha hittat ett måttband mdrog jag ihop bandet på samma ställe som sjuksköterskan gjorde sist och konstaterade att idag är omfånget 104cm. Kan ni fatta att jag är lycklig?! Så nu blev jag så motiverad att jag kände att jag till och med ville till gymmet. Jag ska lyckas med detta och hör sen! Nu blir det kämpa i ytterligare 25 dagar :-) Kram på er! / Mia

Hejsan! Andra dagen med shakes. Idag har det varit riktig jobbigt kan jag säga. Kändes som att hela världen runt omkring mig bara gick runt och åt och jag gick runt med kurrande mage och äckliga shakes typ. Men helt ärligt talat är shakes inte alls så farligt. Problemet är bara att även om jag byter smak för varje måltid, så blir det ändå himla enformigt. Som tur är finns det även lite soppor som man kan äta. Jag har även köpt chokladpuddingen från modifast som jag ska köra vid en måltid i morgon. Ja, visst låter det kul. Chokladpudding :-P Men det är sant. Ska även kolla runt lite i stormarknaderna i stan för att se om det kanske finns lite fler smaker än de jag har hemma, framför allt är jag sugen på lite fler soppor, för det där söta blasket tycker jag blir lite för mycket. Eftersom jag kört LCHF tidigare blir allt sött bara för mycket för min del. Är man sockerberoende och älskar allt som är sött är ju de söta shakerna perfekta, men jag tycker mest att de är alldeles för söta.

Nu är det 34 dagar kvar tills jag ska opereras den 9:e juni. Fick kallelse för invägning den 2:a juni, en vecka innan operationen. Helt ärligt talat är jag skitnervös. Det har absolut inget med själva operationen, alltså själva utförandet, att göra. Jag är mer rädd för den stora omställningen det kommer att innebära. Jag har de senaste dagarna skojat om att på söndag kommer jag att ha en "svullardag" vilket innebär att jag kommer att äta vad som helst utan eftertanke. För det är sista gången jag kommer att kunna göra det, kanske sista gången någonsin. Det är ganska knäppt att jag tänker så, men det gör jag. Från och med måndag ska jag börja med lågkaloridieten, så kallad LCD. Shakes, ni som har läst min blogg sedan tidigare vet vad jag snackar om. Lågkalorishakes, typ exempelvis nutrilett eller natudiet, i fyra veckor, fram tills operationen. Sedan är det dags att lägga sig på operationsbordet och inget kommer att vara som förr, i alla fall inte vad gäller maten. Jag kommer

Efter en veckas undvikande av kolhydrater (LCHF men inte extra fett) och inget undvikande men heller inget överdrivande av frukt kan jag meddela att jag har gått ner 1 1/2 kilo igen. Jag har utgått ifrån främst recept från den LCHF tidning som finns som bilaga till Expressen i tidningshyllan. Jag brukar köpa den och tycker det är väldigt bra recept med mycket idéer och tips, kan varmt rekommenderas! Kan alltså gladerligen gå vidare på samma väg nu, nu ska kilona bort, den 9:e juni är det dags! Ha det gott!/ Mia

Påsken har varit jättebra. Har firat med Peter och min familj hos kusinen och hennes familj i Karlskrona. Vädret var helt underbart, strålande solsken och blå himmel. Som alltid mycket mat och gott sällskap. Karlskrona är en liten mysig stad, har bara varit där en gång förut på genomfart typ. Så jag har aldrig gått runt i staden. Ett besök på marinmuséet blev det, alltid roligt att gå på museum tycker jag. Viktigt med kultur och historia. Det var intressant.  Naturligtvis har vi ätit gott också och när jag kom hem konstaterade jag +2,5 kilo igen. Jag blev minst sagt förbannad. Här går jag dag ut och in och tänker på vad jag äter och på tre dagar är det som bortblåst igen. Nej, jag åt inte exakt som jag brukar, för är det familjefest och man är bortbjuden så är det tyvärr inte möjligt. Men jag blir så innerligt trött på min kropp och min ämnesomsättning. Fy fasen rent ut sagt.  Men jag hade i alla fall trevligt, det var jätteroligt att få träffa alla igen oc