Fortsätt till huvudinnehåll

Viktig info om "Shake-dieter"!

Pratade med min dietist i förrgår, som berättade något som jag tycker är viktigt att veta för alla som vill testa det. Jag kan rekommendera det eftersom jag gör det själv, även om det är ap-jobbigt! Man är hungrig mellan måltiderna och jag rekommenderar att försöka äta var tredje timma om du kör "färdiga shaker" i tetrapack, som jag gör. De som köps i påse och mixas själv känns mjöliga när de dricks, därför tycker jag att de är äckliga.

Det jag vill komma fram till är dock inte det jag skrev ovan, utan att det finns "fuskisar" bland de färdiga shakes som finns där ute. Det finns nämligen två olika typer. Det ena är måltidsersättning och det andra kostersättning. 

Måltidsersättningen går bra att köra om du vill ersätta 1-2 måltider per dag med en shake. Vill du dock köra shake som huvuddelen i kosten eller helt och hållet ska du hålla dig till kostersättningen. 

De enda shakes som är färdiga tetra som är kostersättning är Naturdiet. Nutrilett som nu finns ute på marknaden också är alltså bara måltidsersättningar. Detta innebär att ska man byta ut hela kosten och vill få alla näringsämnen för att må bra så är Nutrilett inget alternativ. Endast max en Nutrilett shake per dag om man vill ha variation på smaken. Men inte mer. 

Detta var något jag inte visste och tycker är viktigt att veta för de som kanske blir sugna att testa på. 


Kram på er där ute!/ Mia

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fostervattenprov

 Den 16 maj var det dags för fostervattenprovet. Jag hade läst om det och kände mig trygg med överläkaren som skulle utföra det. En överläkare som forskat mycket och som är erkänt duktig på det hon arbetar med. Man ska vara noggrann med vem man ska få vård hos, framför allt när det är spåass känsliga grejer som ett fostervattenprov. Inför det här "ingreppet" hade jag också informerat Kvinnokliniken om att jag inte accepterade att den barnmorska som gjort KUB-testet skulle vara med på fostervattenprovet och gav feedback på hennes opersonliga och oproffsiga attityd. Så hon ersattes av en supertrevlig annan barnmorska som ställde exakt de där frågorna jag ville ha, som gjorde att jag kände mig trygg innan vi satte igång.  Överläkaren förklarade hur ingreppet skulle ske så att jag kände mig trygg med vad som skulle hända och började sedan att söka efter en bra plats att kunna sticka nålen som skulle gå igenom min mage till livmodern där de skulle suga ut fostervatten. Ingen bedöv...

Skönt!

Nu är jag riktigt nöjd med mig själv. Jag har äntligen gått ner hela 5 kilo sedan jag började med LCHF för knappt 6 veckor sedan. I början bara rasade vikten, gick ner strax över 2 kilo första veckan. Sedan har det gått långsamt, en vecka stod det helt still. Men nu så är jag på god väg igen. Sammanlagt ska jag gå ner 11-12 kilo, 10% av min kroppsvikt, tills jag ska opereras. Så säg 12 kilo för att inte ta i underkant, då är det 7 kilo kvar. Ett kilo till så har jag klarat hälften :-) Delmål är viktigt. Rätt roligt, vissa av mina byxor börjar bli stora. Framför allt dem jag tycker är som skönast att ha t.ex. mina bagy-jeans börjar bli riktigt pösiga. Får ha bälte på så att de inte ramlar ner numera *hahaha* Snart kommer jag väl inte kunna ha dem mer... Dessutom har jag kommit till sista hålet på de flesta av mina skärp vilket också är jättekul! Så det märks att det är förändring på gång. Är så glad att allt detta är på gång nu och att det funkar. Som jag skrev i mitt första inlägg om...

Beskedet

 Igår kom jag hem, parkerade bilen och gick förbi brevlådan som alla dagar när jag kommer hem. Även om posten numera bara kommer varannan dag kollar jag alltid. Inte minst för att jag faktiskt inte vet vilka dagar den kommer och vilka inte. Märkligt... Hur som helst låg ett brev från Landstinget Östergötland i brevlådan. Hjärtat hoppade två slag extra. Var detta brevet vi väntat på??? Var det beskedet??? Snabbt med hela luntan av post och reklam gick jag in och sa glatt till min sambo att "Nu tror jag det har kommit!". Jag öppnade fort och där stod det: Jag fick hålla mig i stolen framför matbordet som jag stod vid. Tårarna bröt ut. Jag sa "Allt är okej, inga kromosomavvikelser och det är dessutom en tjej!" Jag bröt fullständigt ihop av lättnad och av glädje. All oro och sorg, magont och nervositet bara rann av mig. Ett underbart besked! Självklart dokumenterades allt i familjechatter på Messenger och jag ringde min närmsta familj. Det var absolut lycka ...