Mia's blogg

När du ska opereras för Gastric Bypass vet du egentligen inte vad du gett dig in på. Kanske i stora drag och vad effekten kan innebära, men du vet inte exakt vad som ska hända. Här kommer mina upplevelser. Redan på sjukhuset efter uppvaket i rummet under de först 8-12 timmarna började det med att spy upp en massa blod. Det hade ju givetvis samlat sig i magen under operationen och kroppen klarade inte av att ta hand om det och det var väl tvunget att komma ut. Jag spydde och spydde och spydde. Vidrigt!  Sedan som efter de flesta andra operationerna när man varit nedsövd handlade det om att komma upp på toa och kissa. Snacka om smärta i hela magen efter att den varit uppblåst och med ärr. Tänk dig den värsta träningsvärken du kan ha + magknip deluxe och sedan ska du först upp ur sängen och sedan ner på toaletten när du väl är där. Sedan dessutom ta i för att få ut kisset eftersom det inte är så lätt när man varit nedsövd. Det gick bra, men var inte trevligt alls. I mitt fall hade des...

 Hej! 2014 gjorde jag en Gastric Bypass. Sedan dess har det hänt mycket. Jag har flyttat 3 gånger, jag har bytt partner 2 gånger och utöver det har jag både hunnit gifta mig och skilja mig. Det har som ni förstår hänt massor. Men något jag tänkte återkomma till är vikten. Jag gick ner till strax under 90 kilo när jag hade gjort min GBP. Nu är jag 8 år senare tillbaka på exakt samma vikt som precis innan operationen. Precis innan operationen fick jag (som ni kan läsa i tidigare inlägg) göra en VLCD (Very Low Calory Diet) med shakes. Då gick jag ner 10% av min kroppsvikt för att kunna få göra operationen. Hade jag inte klarat det så hade jag inte fått göra operationen. Jag började på 125 kilo, det som jag vägt allra mest och gick ner till ca 112 kilo innan op. Det är där jag är tillbaka nu. Med facit i hand tycker jag inte att gastric bypass var värt det.  Orsakerna till viktuppgången tror jag var dels att jag för fort efter op började öka storleken på portionerna igen. Dels höl...

Hallå där! Kom att tänka på det gångna året och vad min livsstilsförändring genom operationen inneburit. Så jag började kolla tillbaka ca ett år tillbaka i tiden i fotoalbumet på Facebook. Nu ser jag vilken skillnad det verkligen innebär och hur mycket bättre jag mår nu. Vid den här tidpunkten förra året livnärde jag mig på Nutrilett, Allévo och Naturdiet shakes. Jag hatade dessa äckliga shakes men innan operationen den 9/6-14 hade jag gått ner 10% av min dåvarande kroppsvikt vilket var kravet för att få göra operationen. Bilden till höger är tagen strax innan jag började mina shakes-veckor. Nästan 30 kilo lättare har jag blivit sedan dess. Nu med ett antal månaders platå (ingen viktnedgång). Vilket är väldigt vanligt, men nu har jag börjat gå ner i vikt igen genom att äta LCHF (utan att överdriva med fettet), främst genom att dra ner mycket på kolhydraterna även om jag inte utesluter dem helt. Jag är så glad över att jag tog beslutet att göra en Gastric Bypass, jag skulle göra det i...

Som jag skrivit innan tappade jag en hel del hår efter operationen. Det märktes inte minst i golvbrunnen. Nu efter ungefär ett halvår verkar det ha blivit bättre. Tappade kanske 4-5 hårstrån när jag tvättade håret i morse. Annars kunde jag lätt tappa 20-30 genom att bara låta fingrarna gå igenom håret vid utsköljningen av balsam för att få håret smidigt för borstningen senare. Även vad gäller nya hårstrån ser jag skillnad. Små korta hår står rakt upp och många är det. Så mindre håravfall och mer tillväxt. Ännu en glädjande nyhet såhär i juletid :) Kram, Mia

...så kan jag förklara varför det varit så tyst. I november bestämde sig min kropp för att sluta gå ner i vikt. Tydligen blir det så efter +/- 6 månader (i mitt fall fem) eftersom kroppen då behöver tid på sig att anpassa sig. Eftersom jag gick ner i vikt så raskt efter operationen hann kroppen helt enkelt inte med att ta hand om sig själv kan man säga, och det var den tvungen att ta igen nu. Jag stod alltså still i vikt mer eller mindre, +/- 1 kilo ungefär under nästan två månaders tid. Det var tufft. Men jag visste att det skulle hända, så jag struntade i att nojja över det. Men därför fanns det heller inte mycket att skriva om här. Den senaste veckan har jag gått ner lite mer än ett kilo igen. Nu är jag nere på 88,7. Stog still runt nittio precis och kroppen vägrade gå under nittio-strecket. Som om att kroppen retades med mig, snacka om att vara irriterad :P Men nu är det bra, nu hoppas jag på att det fortsätter såhär igen. Tänkte önska er som läser en God Jul! Kram på...

Hallå där! Efter (nästan på dagen) 4 månader har jag nu kommit ner till 90,5 kilo. Snart är alltså gränsen till 80-strecket nått. 28 kilo har jag alltså lyckats att gå ner, det är helt galet! Därför kände jag att det var dags att röja garderoben. Alla plagg i storlekarna 48/50/52/54, samt XL & XXL skulle ut. Nu har jag gått igenom 97% av plaggen och har skrivit ner vad och hur många plagg vi snackar om. Har hört av mig till min "operations-kompis" som jag delade rum med vid op och erbjudit att titta om något kan vara intressant. Resten funderar jag på att sälja på annat håll. Vet inte riktigt var och hur, men är du som läser intresserad eller har något tips så hör av dig till mig på Facebook eller via en kommentar här. En massa högar och nedpackat i påsar blev det. Helt galet vad vi snackar för pengar om man skulle räkna på värdet av alla kläder man handlat under de år man haft de storlekarna! Sammanlagt är det för tillfället 163 plagg, i slutändan blir det nog r...

Hej! Kan meddela att jag idag köpt nya kläder. Denna gången tröjan och linnet i storlek M, som storst var jag uppe i XXL, till och med XXXL på vinterjackan och byxor i storlek 44 och 46, som storst var jag uppe i storlek 54. Så jag kan säga att jag är stolt. Men jag är inte framme vid målet ännu. Dock vill jag säga att jag är sååå glad och nöjd över att jag gjort operationen!  Kram på er!/ Mia

Hej! Nu var det ett tag sedan jag skrev och det beror helt enkelt på att jag inte känt att jag haft så jättemycket att skriva om. Under sommaren har jag jobbat och den 1:e september satte plugget igång igen. Vad gäller vikten så går det bra. Den går ner mer sakta just nu. Men ändå stadigt neråt. 0,5-1 kg i veckan ungefär men ibland så står den still. Jag oroar mig inte mycket över det. I morse vägde jag mig igen och konstaterar att det numera inte är långt kvar till nästa gräns, snart är jag under 90-strecket. Idag väger jag exakt 91,0 kilo. Det känns fantastiskt bra. Det finns fortfarande mycket att "ta på". Mina egna "önskeställen" där jag skulle vilja att det tar mer på fettet (alltså försvinner eller minskar i alla fall) är överarmar, benen och magen. Men det kommer säkert, jag oroar mig inte för det. För första gången typ någonsin har jag nu vågat köpa en åtsittande klänning och jag är verkligen fantastiskt nöjd. Testade den med de även nyinköpta ...

Hej hej, Mamma hjälpte mig att klippa och färga håret i tisdags, så nu känns håret mycket tjockare och finare igen. Tyvärr har jag som så många andra som gjort en GBP också drabbats av håravfall. Det är inte extremt, men jag märker en tydlig skillnad i att håret blivit tunnare och mer slitet. Men med klippning, färgning och rätt produkter har jag nu gått till det riktigt bra igen :) Rensade bland kläderna idag och konstaterar att det är en hel del av kläderna jag faktiskt inte kommer att kunna använda igen. Bland annat skidjackan som satt så tajt kring höfterna förra vintern att jag var rädd för att den skulle gå sönder. Nu hänger den med gott om mellanrum på båda sidorna. Eller mina byxor som alltid suttit så bra. De viker sig under bältet jag numera måste ha för att hålla dem uppe. Det är helt otroligt vad 26 kilo gör för skillnad. Tog lite helkroppskort för att kunna se hur det ser ut när jag inte tittar igenom mina egna ögon, för det är en viss skillnad. ...

Igår när jag i tjänsten skulle hämta mat på en pizzeria och skulle vänta på att maten blev klar satte jag mig på en stol ute i solen. Själv valde jag en kebabsallad utan sås eftersom det ej funkar för mig med varken pizza eller någon större mängd sås. När jag suttit där i några minuter tittade jag mig omkring. Det var aluminiumstolarna som jag förr alltid hatade eftersom jag jämt fått ont i låren av dem, eftersom de varit för trånga. Armstöden skar alltid in i sidan på låren och gjorde att det var väldigt obekvämt och oftast efter en stund smärtsamt att sitta kvar. Men nu kände jag ingenting. Inget mer än att kanske ryggstödet var lite obekvämt för att det var för kort. Jag testade att flytta mig så att låret på ena sidan var nära armstödet och här är resultatet av vad för mellanrum som blev kvar på andra sidan: För den som aldrig suttit inklämd i en sådan stol är den känslan jag hade svår att förstå, men jag kände mig otroligt lättad och glad över att jag gjort min Gas...

Idag var det dags att gå på 6 veckors kontroll efter operationen. Gick upp på morgonen och vägde mig efter "ja ni vet vad man gör först på morgonen". Vågen visar då 97,8 kg och jag är helnöjd, ytterligare ett kilo under 100-strecket som jag passerade för cirka en vecka sedan. Vid 10 var det dags att träffa min dietist. Vi började med att väga mig. 94,8 kg. Gissa om jag blev chockad. Vågen hemma visar 3 kg för mycket! Hahaha! Gissa om jag blev nöjd?!?! Vi pratade om hur de sex första veckorna gått. Hon påtalade vikten av att äta proteiner i första hand. I och med att jag går ner i vikt så fort tar kroppen inte bara av fettet utan även av musklerna om jag inte får i mig nog med proteiner. En av sakerna som jag märkt av nu efter op är att jag tappar mycket hår, detta beror också på att kroppen saknar proteiner i början. Så det är väldigt viktigt att jag får i mig nog.  Jag berättade om att jag upplevt problem med mjukt bröd och i princip all mat jag ätit ute på...

Hejsan! Kände att det var dags att skriva lite nu igen efter att lite tid har gått. Nu är jag inne på min tredje vecka efter operationen. Första veckan var kämpig och sedan har det gått bättre och bättre. Men jag börjar lära känna min mage och kropp nu. Det jag kan konstatera är att det inte är lätt. Det är exempelvis så att jag knappt kan äta någon typ av halvfabrikat eller restaurangmat för jag dumpar helt enkelt direkt. Det är förmodligen allt fett som jag reagerar på. Dumpingen visar sig hos mig på så sätt att jag blir illamående, värmevallningar, blir väldigt trött, blir snurrig och till och med kan känna det som att armarna och benen nästan domnar av delvis. Troligen är det så att blodet strömmar i all hast till magen för att kunna ta hand om maten men att resten av kroppen blir lidande av det. Det är inget vidare trevligt. Härom dagen var vi exempelvis på IKEA där vi tänkte äta lunch. Jag beställde en kycklingfilé (som ju i vanliga fall brukar vara kanonbra för mig att ä...

Hejsan! Första veckan efter operationen var jobbig. Det är inte lätt att bara ställa om från att ha ätit helt normalt (och för mycket) till att för det första äta lite och dessutom bara flytande med tesked. Dessutom är det väldigt jobbigt att hela tiden gå på gränsen till att typ svimma p.g.a. för lite energi. Även om man försöker att äta tillräckligt får man helt enkelt inte i sig nog och det gjorde att jag var väldigt trött och frustrerad vissa stunder. Andra stunder kändes det bättre. Men smärtan satt i och jag fick ta värktabletter. De första 2-3 dagarna var jobbigast eftersom jag fortfarande hade väldigt ont, det var jobbigt att ta sig upp och jag var extremt trött hela tiden. Halva dagarna sov jag bort i soffan framför TV:n. Sjuksköterskorna sa att jag skulle försöka vara uppe så mycket som möjligt men jag orkade helt enkelt inte riktigt. Alla Keldas soppor testades igenom under veckan. Yoghurt, vatten och FUN-light var favoriterna. Även barnmat med fruktpurémix var på menyn....

Som jag i mitt förra inlägg berättade skedde en komplikation i förloppet av operationen på Värnamo sjukhus, detta berättar jag om nu. Vid lunchtid dagen efter att jag opererats kom två män in på rummet där jag och den andra tjejen som opererats låg. Vilken "rang" männen hade var för mig oklart, jag antog sjuksköterska. De hälsade lite snabbt och började sedan prata. (Fritt citerat från minnet) "Vid operationen upptäckte man att en nål saknades. Det kan hända att den åkt ner på golvet men där hittade man den inte. Så vi behöver röntga dig för att se om den kanske finns kvar i din mage." Min första reaktion var att jag nästan började skratta, jag kunde knappt tro vad de hade sagt. En nål, i min mage, nu när allt gått så bra, är ni helt jäkla dumma i huvudet???!!! Det var tankarna som gick igenom mitt huvud. Min första fråga var "Men måste ni ta ut den i så fall, är det inte farligt?". Den andra "sjuksköterskan" som ännu inte sagt något svar...

Innan du börjar läsa detta vill jag att du ska vara beredd på att det kan finnas otäcka detaljer. Jag vill inte ge den vackra bilden av operationen utan jag vill ge den verkliga. Det förekommer även saker om inte är trevliga att läsa. Men jag vill att den som läser detta inlägg också förstår vad en Gastric Bypass verkligen innebär. Den ger resultat, men det är INTE någon "easy going" grej! Så ta inte så lätt på det. Den 9/6 var det alltså dags för operation. Några dagar innan hade jag ringt till sjukhuset i Värnamo där jag skulle opereras och fick reda på att jag skulle vara i Värnamo vid kl 9. Jag uppfattade det som att jag skulle opereras direkt vid 9. Väl framme gick vi upp till Kirurgavdelning B och jag anmälde mig. Nervös, naturligtvis. Men framför allt kändes det så overkligt. I flera år har jag gått och funderat på om jag vill göra denna operation. Med de risker som tas när man gör den och vägt dem mot de fördelar som finns. Sedan slutet av Oktober kämpade jag med m...

Idag och igår har jag haft full rulle vilket hjälpt till att hålla nervositeten borta. Jag har gått med i några gastric-bypass grupper på Facebook och fått ytterligare inspiration av bl.a. Före/Efter-bilder och inlägg av andra som gjort operationen. Det känns rätt att göra den, jag känner att det är det jag vill. Men allvaret som det innebär är ändå påtaglig. Jag har kämpat länge för detta nu. Druckit mina Naturdiet shakes i fyra veckor nu. Sedan slutet av oktober 2013 gått ner från 118,8 kilo till dagens 106,8 kilo. 12 kilo varav 8 kilo under de senaste fyra veckorna. Nu är jag nära det jag kämpat för genom denna viktnedgång. Känns konstigt att det jag jobbat och kämpat för nu är "på riktigt". Som jag har våndats, framför allt de senaste fyra veckorna då jag fått avstå all "vanlig" mat helt och hållet. Stolt över mig själv att jag klarat det. Jag fattar det knappt. Men det kommer gå upp för mig att det är på riktigt i morgon när jag ligger med infusionen i arme...

Idag kl 09:30 var det dags. Efter tre veckors shake dieter var det dags att en vecka före planerad operation väga in mig. Kan ni förstå att jag var nervös? Jag själv var inte nöjd med hur mycket jag gått ner. Jag fick ställa mig på vågen. Ett kilo mindre än hemma! Fantastiskt, men ändå 2-3 kilo mer än vad målet var. Sjuksköterskan sa då att det är en vecka kvar och att jag ska göra mitt bästa till nästa vecka, men att jag under hela denna tid kämpat och gått ner i stadig takt, så jag får göra operationen nästa vecka. YES!!!!! Jag klarade det! Jag har tagit mig hit. Jag har gjort allt jag kan och jag får definitivt göra operationen. Sedan var det dags för samtal med dietisten som berättade om kosten efter operationen som första veckan är flytande kost. Därefter är det mosad/mixad kost i tre veckor. Har fått en lista med allt jag får respektive inte bör äta. Nu ska man bara klara operationen som infaller kommande måndag 9/6, tiden får jag reda på nu på torsdag och sedan är det snar...

Ett kilo till! Happy happy, joy joy! Åhhhh! Glad!

Låter roligare än vad det är. Dicker mina shakes och är duktig men de senaste två dagarna har det stått still igen. Hoppas det blir bättre. Tre kilo är det nu, måste ner ett anta till! Den 28:e ska jag ner på födelsedagsfest till Schweiz och då måste jag ta med mig mina shakes. Det ska bli spännande! Hoppas jag kommer igenom tullen med dem! Får nästan fixa ett läkarintyg eller nåt till det, för schweizarna är riktiga jäklar på att krångla till saker. Ska ringa till dietisten idag och höra efter om hon kan hjälpa mig med det. Utöver shakes får jag ju inte äta något och det är så himla jobbigt verkligen! Häller i mig en massa Fun Light saft hela dagarna för att kunna dämpa begäret efter något annat. Det är ganska kul, för just att få i mig vätska har alltid varit något jag tyckt varit jobbigt. Jag har helt enkelt inte kunnat dricka en massa. Men nu när jag tvingar mig till det har det börjat att gå bättre. Den enda konsekvensen är att jag får gå och kissa typ jämt! *hahaha* Jag går ...

God morgon, eller god eftermiddag! Beror ju på hur man ser det. Själv har jag jobbat natt natten tills idag och ska även förmodligen jobba kommande natt. Är riktigt trött för första natten måste man typ dygna, för att sova på dagen när jag sovit natten innan funkar inte för mig. Däremot har jag sovit från åtta i morse till ca halv tre idag vilket varit gudaskönt verkligen :) Som vanligt vägde jag mig när jag gått upp och "tada!!" Nästan tre kilo har jag gått ner, och veckan är inte slut ännu, så minst tre hela kilo blir det denna veckan :D  Nu efter min "morgonshake" är det dags för gymmet igen. I vanliga fall kör jag ca 30-40 minuter på bandet och därefter 10min rodd och sedan 30min styrka på det men sist körde jag bara på bandet. 60 minuter. Jag känner helt enkelt att jag inte riktigt fixar allt det andra när jag kör shakes, jag har knappt nog med energi till mig själv känns det som. Så jag anpassar helt enkelt min träning till kosten.  Nu tänker ...