Hejsan!
Kände att det var dags att skriva lite nu igen efter att lite tid har gått. Nu är jag inne på min tredje vecka efter operationen. Första veckan var kämpig och sedan har det gått bättre och bättre. Men jag börjar lära känna min mage och kropp nu. Det jag kan konstatera är att det inte är lätt. Det är exempelvis så att jag knappt kan äta någon typ av halvfabrikat eller restaurangmat för jag dumpar helt enkelt direkt. Det är förmodligen allt fett som jag reagerar på. Dumpingen visar sig hos mig på så sätt att jag blir illamående, värmevallningar, blir väldigt trött, blir snurrig och till och med kan känna det som att armarna och benen nästan domnar av delvis. Troligen är det så att blodet strömmar i all hast till magen för att kunna ta hand om maten men att resten av kroppen blir lidande av det. Det är inget vidare trevligt.
Härom dagen var vi exempelvis på IKEA där vi tänkte äta lunch. Jag beställde en kycklingfilé (som ju i vanliga fall brukar vara kanonbra för mig att äta) och istället för pommes tog jag potatismos. Det enda som jag kunde konstatera hade i sig fett var bearnaisesåsen som serverades till. Efter att ha ätit så mycket jag kunde (en lite bit av filén kvar och nästan hela moset, samt en del av såsen) började jag känna att detta inte var något bra alternativ. Jag hade också sett att kycklingfilén hade fett i sig, förmodligen ett halvfabrikat som IKEA köper in och bara värmer upp. Jag började känna tröttheten och illamåendet. Det är helt otroligt vad surt. Så jag fick sätta mig på en soffa och vila medan de andra gick och kollade på möblerna på övre plan. Efter ca. 30 minuter eller så gick vi tillsammans vidare till nedre plan med allt "smått och gott". Men att behöva vila efter maten så fort man varit ute någonstans är ju inte hållbart i längden, det är lite tråkigt, så jag hoppas att det kommer rätta till sig så småningom. Jag måste helt enkelt testa nu för att lära känna min kropp igen, den är helt enkelt inte som den var förr.
Förr veckan var vi i Fjätervålen, inte långt från Idre fjäll och det var väldigt trevligt. Vi var ute i skogen en del eftersom det var fjälorientering som jag följde med på men inte deltog i. (Jag och springa i skogen går liksom inte riktigt ihop ;-) ) Men det var vackert. Jag måste säga att jag uppskattar Sverige på sommaren mer nu när jag sett hur det är uppe i fjällen vid den tiden. Det var visserligen inte så varmt 9-14 grader och molnigt, ibland tittade solen fram men det var kortare stunder. Men det är himla fint. Tror att det är finare längre fram i sommar. Jag passade på att ta en ridtur på fjället en av dagarna och det var riktigt fint! Utsikten var fantastisk, så det tänker jag göra om om jag ska dit någon mer gång! Ridningen funkade bra också, man kan ju tänka sig att det skumpar och är obehagligt efter operationen, men jag tyckte inte jag kände något alls faktiskt. Det enda jag gjorde var att ta på mig byxor som inte skavde direkt på ställena där jag har "öppningarna" eller "såren" eller vad man vill kalla det.
När jag var där uppe så var det dags att ta bort agrafferna (häftstiften de sätter för att klämma ihop huden efter operationen). Så trots att det var ett annat landsting bokade jag en tid och fick bara betala för besöket hos sjuksköterskan så det funkade jättebra. Efteråt satte hon dit nya plåster över bara som skulle sitta en vecka. Igår, en vecka senare tog jag av dem och såren ser kanonfina ut. Lite skorpor kvar här och där, men inte alls farligt.
Så nu är det bara att låta allt läka så kommer det nog att bli jättefint sedan. Fr.o.m. onsdag ska jag börja jobba så det blir nästa utmaning att jobba och äta vanligt men ändå hinna med alla mina mellanmål. Det kommer inte att bli lätt, men jag får försöka göra det bästa av det. Nu blir det göra sig i ordning och sedan blir det Västervik i eftermiddag, ska bli trevligt. Jag mår bra i alla fall, vågen säger nu 100,6 så snart är jag på tvåsiffrigt, jippie!!! Får helt enkelt försöka att hålla mig till mat jag lagar själv eller vet vad den innehåller så att jag slipper må dåligt, det kommer lösa sig, life goes on :)
Ha det gott! // Mia
Kände att det var dags att skriva lite nu igen efter att lite tid har gått. Nu är jag inne på min tredje vecka efter operationen. Första veckan var kämpig och sedan har det gått bättre och bättre. Men jag börjar lära känna min mage och kropp nu. Det jag kan konstatera är att det inte är lätt. Det är exempelvis så att jag knappt kan äta någon typ av halvfabrikat eller restaurangmat för jag dumpar helt enkelt direkt. Det är förmodligen allt fett som jag reagerar på. Dumpingen visar sig hos mig på så sätt att jag blir illamående, värmevallningar, blir väldigt trött, blir snurrig och till och med kan känna det som att armarna och benen nästan domnar av delvis. Troligen är det så att blodet strömmar i all hast till magen för att kunna ta hand om maten men att resten av kroppen blir lidande av det. Det är inget vidare trevligt.
Härom dagen var vi exempelvis på IKEA där vi tänkte äta lunch. Jag beställde en kycklingfilé (som ju i vanliga fall brukar vara kanonbra för mig att äta) och istället för pommes tog jag potatismos. Det enda som jag kunde konstatera hade i sig fett var bearnaisesåsen som serverades till. Efter att ha ätit så mycket jag kunde (en lite bit av filén kvar och nästan hela moset, samt en del av såsen) började jag känna att detta inte var något bra alternativ. Jag hade också sett att kycklingfilén hade fett i sig, förmodligen ett halvfabrikat som IKEA köper in och bara värmer upp. Jag började känna tröttheten och illamåendet. Det är helt otroligt vad surt. Så jag fick sätta mig på en soffa och vila medan de andra gick och kollade på möblerna på övre plan. Efter ca. 30 minuter eller så gick vi tillsammans vidare till nedre plan med allt "smått och gott". Men att behöva vila efter maten så fort man varit ute någonstans är ju inte hållbart i längden, det är lite tråkigt, så jag hoppas att det kommer rätta till sig så småningom. Jag måste helt enkelt testa nu för att lära känna min kropp igen, den är helt enkelt inte som den var förr.
Förr veckan var vi i Fjätervålen, inte långt från Idre fjäll och det var väldigt trevligt. Vi var ute i skogen en del eftersom det var fjälorientering som jag följde med på men inte deltog i. (Jag och springa i skogen går liksom inte riktigt ihop ;-) ) Men det var vackert. Jag måste säga att jag uppskattar Sverige på sommaren mer nu när jag sett hur det är uppe i fjällen vid den tiden. Det var visserligen inte så varmt 9-14 grader och molnigt, ibland tittade solen fram men det var kortare stunder. Men det är himla fint. Tror att det är finare längre fram i sommar. Jag passade på att ta en ridtur på fjället en av dagarna och det var riktigt fint! Utsikten var fantastisk, så det tänker jag göra om om jag ska dit någon mer gång! Ridningen funkade bra också, man kan ju tänka sig att det skumpar och är obehagligt efter operationen, men jag tyckte inte jag kände något alls faktiskt. Det enda jag gjorde var att ta på mig byxor som inte skavde direkt på ställena där jag har "öppningarna" eller "såren" eller vad man vill kalla det.
När jag var där uppe så var det dags att ta bort agrafferna (häftstiften de sätter för att klämma ihop huden efter operationen). Så trots att det var ett annat landsting bokade jag en tid och fick bara betala för besöket hos sjuksköterskan så det funkade jättebra. Efteråt satte hon dit nya plåster över bara som skulle sitta en vecka. Igår, en vecka senare tog jag av dem och såren ser kanonfina ut. Lite skorpor kvar här och där, men inte alls farligt.
Så nu är det bara att låta allt läka så kommer det nog att bli jättefint sedan. Fr.o.m. onsdag ska jag börja jobba så det blir nästa utmaning att jobba och äta vanligt men ändå hinna med alla mina mellanmål. Det kommer inte att bli lätt, men jag får försöka göra det bästa av det. Nu blir det göra sig i ordning och sedan blir det Västervik i eftermiddag, ska bli trevligt. Jag mår bra i alla fall, vågen säger nu 100,6 så snart är jag på tvåsiffrigt, jippie!!! Får helt enkelt försöka att hålla mig till mat jag lagar själv eller vet vad den innehåller så att jag slipper må dåligt, det kommer lösa sig, life goes on :)
Ha det gott! // Mia
Kommentarer