Fortsätt till huvudinnehåll

Hoppas

Provjobbet igår gick bra igen. Som jag hade förväntat mig... :-) Jag jobbade ett kvällspass och det hände mycket mer, men vad får jag ju inte berätta. Det hände inget som fick mig att ändra mitt beslut om att vilja jobba där i alla fall. 

Det är väldigt intressant att se dynamiken som finns personalen emellan, mellan de intagna eleverna och sist men inte minst mellan elever och personal. Det är sjukt roligt att bara lyssna och höra på alla historier och perspektiv på saker som händer i vardagen där. Hur man ska tänka i umgänget, vad som hänt den senaste tiden och vad olika personer tänker om andra. Jag har skrattat mycket och måste säga att jag redan känner mig som en i gänget. Jag blev integrerad i gemenskapen direkt, sådana saker är oerhört viktiga för mig. Det sociala på en arbetsplats. Jag har inte vid något tillfälle känt  att jag behövt skämmas för att ställa frågor. Det betyder också oerhört mycket. 

Jag har dock märkt att många i personalen har tröttnat, antagligen för att de känner ungdomarna bättre och varit med om de dumheter de gjort. Efter två dagar utan större incidenter är det ju naturligtvis svårt för mig att säga att jag tröttnat, är orolig eller irriterad på något. Dock vill jag trots allt jobba på det sätt som jag anser riktigt och som jag vill ska genomsyra mitt liv och det handlar om den gyllne regeln: "Var mot andra som du vill att andra ska vara mot dig". Jag kanske har fel, men jag vill hoppas att om jag är schysst så är ungdomarna schyssta tillbaka. Dock har jag respekt och är på min vakt för man kan aldrig förlita sig på att inget händer och det har jag hela tiden. Så det är inte bara blåögd optimism i mina tankar. Men jag tror att människor kan förändras, jag tror att människor kan känna när någon vill dem väl och jag hoppas att dessa ungdomar kan se att jag vill vara ett stöd och en stabil person som är konsekvent och rättvis.

Så nu väntar jag på ett telefonsamtal från chefen och hoppas på ett positivt besked, jag tror att det inte ska vara några konstigheter :-)

Nu är det dags att ta tag i denna dagen. Ha det så bra!/ Mia

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gastric Bypass

  Jag har bestämt mig för att genomgå en gastric bypass. För ca. en månad sedan var jag hos min läkare på vårdcentralen för att prata om just detta. Ända sedan jag var liten har jag legat över kurvorna för "normalvikt". Läkarna och sjuksköterskorna sa alltid att det rättar till sig när jag växer och att man ska vara försiktig med att ge barn kommentarer om vikt. Väl i tonåren var jag fortfarande över normalvikt och kämpade med min övervikt. På den tiden var den inte så påtaglig som nu men det märktes ändå att jag var rundare än alla andra. På gymnasiet tog det fart. Jag började ta p-piller, jag började småäta, fika på rasterna, åka till snabbmatskedjor med vänner som hade bil på fritiden och jag slutade med ridsporten under några år, ridsporten hade ändå hjälpt mig att hålla mig i form tidigare. När det sedan blev för mycket testade jag den ena dieten efter den andra, viktväktarna, lågkalorikost osv. Jag gick till dietister och fick råd om både det ena och andra. Sedan ...

Nästa delmål avklarat!

Gick upp i morse som vanligt. Morgonhygien i badrummet och ställer fram vågen. Ett tryck med foten, det står 0,00. Okej. Upp med ena foten, andra foten. Vänta. Piiiip! Tittar ner. 112,9. Du skämtar?! Var min första tanke. Jag går av och tänker "Måste testa igen". Flyttar på vågen ifall den kanske stått instabilt. Går ett varv. Trycker igen, 0,00. Dags att ställa sig med båda fötter på igen. Tanken i huvudet "Säkert minst ett kilo mer nu". Piiiip! 112,9! Jaaaa!!! 113,6 var hälften av de 12 kilo jag ska gå ner nådda. Nu är jag under. Är supernöjd!  Bara tvungen att få ur mig detta. Jag är stolt på mig själv! Ha en trevlig kväll! /Mia

Tips för håret

Som ni säkert sett på tidigare bilder har jag väldigt långt hår. Jag har sparat det sedan jag kan minnas. Som längst var det nästan ner till knäna, men jag tröttnade på det och har det nu ungefär till midjan där jag trivs bra med längden. Dock är det så otroligt svårt att hitta bra hårvårdsprodukter till ett hyfsat pris. Hos frisören köpte jag ett fantastiskt schampo och balsam från märket Kevin Murphy i serien Born Again och de har många fördelar. De är parabenfria, håret blir fantastiskt mjukt och fint och det luktar himmelskt. Om jag minns rätt luktade balsamet citronkaka *hahaha* Jag var jättenöjd med allt utom priset. Bara schampot och balsamet låg tillsammans på 500kr och sedan köpte jag även masken som gjorde att kalaset hamnade på strax över 700kr. Jag tycker helt enkelt att det är för dyrt även om resultatet var kanonfint. Men jag vill ändå rekommendera dem. Nu har jag dock hittat ett nytt märke som jag hört om i olika "tutorials" för frisyrer och hårvård på you...