Viktväktarna & Träning

Under tiden sommaren 2020 till vintern 2022 körde jag Viktväktarna, endast online via app, inga möten. Jag kände att vikten inte var hållbar och gick ner 10 kilo på 12 månader. En långsam och stabil viktnedgång. Men sedan sa det stopp. TOTALSTOPP! De senast 6 månaderna, dvs sedan sommaren 2021 har det inte hänt någonting. Jag pendlar +/-2-3 kilo vilket är normalt för min del när jag står still i vikten. Sommaren 2021 började jag träna. Jag går på gym där jag dels styrketränar och dels går på pass. Jag gillar båda och det går i perioder vad jag gör mer eller mindre av. Nu tränar jag oftast 2-4 dagar per vecka. Självklart finns det veckor jag inte hinner med mer än 1-2 gånger per vecka och det är också okej.

Just nu längtar jag till våren och sommaren. Då tar jag hellre cykeln till affären eller in till stan, eller till vänner och stranden, jag spelar discgolf och jag är över lag ute och rör på mig mycket mer. Den här sommaren ser jag verkligen fram emot eftersom min sambo och jag har fått en säsongsplats och ska campa med mina föräldrars husvagn i Kalmar. Fantastiskt kul ska det bli! Det längtar jag verkligen till!

Vid campingplatsen finns närhet till hav för bad, utegym och löparspår längs med udden som den ligger vid på olika längdsträckor. Det kommer verkligen att bli så himla perfekt. Med cykeln tar det max 10 minuter till Kalmar centrum, så cykeln kommer utnyttjas till max.

Åter till Viktväktarna. Jag har inte gått ur ännu, appen finns kvar på telefonen. Jag registrerar vikten och träningen. Men jag registrerar inte maten. Jag äter fortfarande hälsosamt, det är inte så att det ballat ur på något sätt, jag använder fortfarande recepten eftersom de är väldigt goda. Men jag har slutat registrera, det blir för mycket hets för min del och jag är trött på att inte känna mig fri. Även om jag äter allt med VV så är det en överhängande stress. Jag vill faktiskt inte ha den. Så därför var valet att sluta registrera enkelt.

I nästa inlägg tänkte jag skriva om fertilitet och barnlöshet, så hoppas du vill läsa vidare!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fostervattenprov

Den 16 maj var det dags för fostervattenprovet. Jag hade läst om det och kände mig trygg med överläkaren som skulle utföra det. En överläkare som forskat mycket och som är erkänt duktig på det hon arbetar med. Man ska vara noggrann med vem man ska få vård hos, framför allt när det är spåass känsliga grejer som ett fostervattenprov. Inför det här "ingreppet" hade jag också informerat Kvinnokliniken om att jag inte accepterade att den barnmorska som gjort KUB-testet skulle vara med på fostervattenprovet och gav feedback på hennes opersonliga och oproffsiga attityd. Så hon ersattes av en supertrevlig annan barnmorska som ställde exakt de där frågorna jag ville ha, som gjorde att jag kände mig trygg innan vi satte igång. Överläkaren förklarade hur ingreppet skulle ske så att jag kände mig trygg med vad som skulle hända och började sedan att söka efter en bra plats att kunna sticka nålen som skulle gå igenom min mage till livmodern där de skulle suga ut fostervatten. Ingen bedöv...

Läs mer

KUB-test & NIPT-test

Den 25:e april (vecka 12 i graviditeten) åkte min sambo och jag till Kvinnokliniken i Värnamo för att göra ett s.k. KUB-test. Det är helt frivilligt. Men eftersom jag är över 35 år gammal (37 i år), kände jag att det inte var fel att göra det. Väl på mottagningen var jag lite nervös. Vi fick inte komma in förrän 20 minuter efter bokad tid och barnmorskan hälsade knappt. De som känner mig vet att jag är väldigt social och lätt att ha att göra med. Så jag försökte få igång en konversation under tiden som ultraljudet började. Jag ställde frågor om vad vi såg, vad det var hon skulle titta på osv. Men under hela ultraljudet kändes det som att barnmorskan inte ville prata. Hon svarade väldigt kort och nästan otrevligt. I en av situationerna frågade jag om man redan nu kan se kön på ultraljudet. Svaret var "Varför undrar du det?". Jag blev förvånad över svaret. Svarar man ens så? Jag förklarade att det hade roligt att veta om man redan kan se det, men att det i sig inte var så vik...

Läs mer

Dag 8 av Mysimba

Den här veckan gick otroligt snabbt. Vid lunch idag har jag avstämning med min läkare om hur det går. Idag trappar jag upp till 2 tabletter per dag. En på morgonen till frukost och en på kvällen till middagen. Jag är positivt överraskad över medicinen. Den gör det lättare för mig att göra bra val. Mitt sockersug är som bortblåst. När jag äter socker är det inte ens särskilt gott. Fick en semla av min sambo på fettisdagen, jag åt den inte ens för att jag inte var sugen på kvällen. Hade visserligen ätit en och mått dåligt hela eftermiddagen på jobbet (den var god men för mastig), men ändå. I vanliga fall hade jag smällt i mig den jag fick på kvällen också. Tallriksmodellen är ett faktum nu. Sallad - minst hälften 50%. Max 1dl kolhydrater 10-15%. Resten är proteiner dvs ca 35-40%. Hittills har jag ätit mest kyckling som protein. Men konstaterade hos läkaren att jag har för lågt järnvärde när vi tog blodprovet. Så jag köpte hem rött kött igår. Det är ju verkligen jättegott, men jag ät...

Läs mer

Mia's blogg

Leta i den här bloggen