Fortsätt till huvudinnehåll

Viktväktarna & Träning

Under tiden sommaren 2020 till vintern 2022 körde jag Viktväktarna, endast online via app, inga möten. Jag kände att vikten inte var hållbar och gick ner 10 kilo på 12 månader. En långsam och stabil viktnedgång. Men sedan sa det stopp. TOTALSTOPP! De senast 6 månaderna, dvs sedan sommaren 2021 har det inte hänt någonting. Jag pendlar +/-2-3 kilo vilket är normalt för min del när jag står still i vikten. Sommaren 2021 började jag träna. Jag går på gym där jag dels styrketränar och dels går på pass. Jag gillar båda och det går i perioder vad jag gör mer eller mindre av. Nu tränar jag oftast 2-4 dagar per vecka. Självklart finns det veckor jag inte hinner med mer än 1-2 gånger per vecka och det är också okej. 

Just nu längtar jag till våren och sommaren. Då tar jag hellre cykeln till affären eller in till stan, eller till vänner och stranden, jag spelar discgolf och jag är över lag ute och rör på mig mycket mer. Den här sommaren ser jag verkligen fram emot eftersom min sambo och jag har fått en säsongsplats och ska campa med mina föräldrars husvagn i Kalmar. Fantastiskt kul ska det bli! Det längtar jag verkligen till!

Vid campingplatsen finns närhet till hav för bad, utegym och löparspår längs med udden som den ligger vid på olika längdsträckor. Det kommer verkligen att bli så himla perfekt. Med cykeln tar det max 10 minuter till Kalmar centrum, så cykeln kommer utnyttjas till max.

Åter till Viktväktarna. Jag har inte gått ur ännu, appen finns kvar på telefonen. Jag registrerar vikten och träningen. Men jag registrerar inte maten. Jag äter fortfarande hälsosamt, det är inte så att det ballat ur på något sätt, jag använder fortfarande recepten eftersom de är väldigt goda. Men jag har slutat registrera, det blir för mycket hets för min del och jag är trött på att inte känna mig fri. Även om jag äter allt med VV så är det en överhängande stress. Jag vill faktiskt inte ha den. Så därför var valet att sluta registrera enkelt. 

I nästa inlägg tänkte jag skriva om fertilitet och barnlöshet, så hoppas du vill läsa vidare!




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tips för håret

Som ni säkert sett på tidigare bilder har jag väldigt långt hår. Jag har sparat det sedan jag kan minnas. Som längst var det nästan ner till knäna, men jag tröttnade på det och har det nu ungefär till midjan där jag trivs bra med längden. Dock är det så otroligt svårt att hitta bra hårvårdsprodukter till ett hyfsat pris. Hos frisören köpte jag ett fantastiskt schampo och balsam från märket Kevin Murphy i serien Born Again och de har många fördelar. De är parabenfria, håret blir fantastiskt mjukt och fint och det luktar himmelskt. Om jag minns rätt luktade balsamet citronkaka *hahaha* Jag var jättenöjd med allt utom priset. Bara schampot och balsamet låg tillsammans på 500kr och sedan köpte jag även masken som gjorde att kalaset hamnade på strax över 700kr. Jag tycker helt enkelt att det är för dyrt även om resultatet var kanonfint. Men jag vill ändå rekommendera dem. Nu har jag dock hittat ett nytt märke som jag hört om i olika "tutorials" för frisyrer och hårvård på you...

Jobbet som behandlingsassistent

Nu har det gått en tid sedan jag skrev sist. Då hade jag precis påbörjat jobbet som behandlingsassistent och livet var i full rullning. Det är det fortfarande. Men på ett annat sätt. Jag känner att jag kommit in i arbetet och jag ser saker och ting lite annorlunda, inte sämre eller att min grundinställning skulle vara annorlunda, men jag känner mig inte så "fresh" längre som för några veckor sedan. Sedan jag börjat har det till och med kommit nya efter som jag fått visa saker och ting för, roligt, att som semestervikarie få ta ansvar inte bara antas "hänga på". När man varit på en arbetsplats ett tag ser man grupperingar, olika arbetssätt och börjar höra var konflikterna ligger begravna. Det är det som är mest intressant med att arbeta på ett nytt ställe, att se hur människorna fungerar där. Att jag sedan dessutom får arbeta med människor som kommer från en helt annan värld än min (nu menar jag ungdomarna) är också otroligt intressant. Något jag stött på under ...

Beskedet

 Igår kom jag hem, parkerade bilen och gick förbi brevlådan som alla dagar när jag kommer hem. Även om posten numera bara kommer varannan dag kollar jag alltid. Inte minst för att jag faktiskt inte vet vilka dagar den kommer och vilka inte. Märkligt... Hur som helst låg ett brev från Landstinget Östergötland i brevlådan. Hjärtat hoppade två slag extra. Var detta brevet vi väntat på??? Var det beskedet??? Snabbt med hela luntan av post och reklam gick jag in och sa glatt till min sambo att "Nu tror jag det har kommit!". Jag öppnade fort och där stod det: Jag fick hålla mig i stolen framför matbordet som jag stod vid. Tårarna bröt ut. Jag sa "Allt är okej, inga kromosomavvikelser och det är dessutom en tjej!" Jag bröt fullständigt ihop av lättnad och av glädje. All oro och sorg, magont och nervositet bara rann av mig. Ett underbart besked! Självklart dokumenterades allt i familjechatter på Messenger och jag ringde min närmsta familj. Det var absolut lycka ...