Blev en massa annat igår, därav skriver jag idag istället...
Igår var jag ju på Höglandssjukhuset igen. Det började som vanligt med invägning, ett kilo mindre. Skönt! Sedan var det dags att fylla i ett formulär med ja och nej frågor om saker som exempelvis om jag har blodsjukdomar, diabetes, några lungsjukdomar så att jag har andningsbesvär etc. Därefter var det dags att träffa läkaren/kirurgen.
Igår var jag ju på Höglandssjukhuset igen. Det började som vanligt med invägning, ett kilo mindre. Skönt! Sedan var det dags att fylla i ett formulär med ja och nej frågor om saker som exempelvis om jag har blodsjukdomar, diabetes, några lungsjukdomar så att jag har andningsbesvär etc. Därefter var det dags att träffa läkaren/kirurgen.
Vi pratade en stund och han informerade mig om allvaret av operationen. Självklart vet jag riskerna och han förklarade hur operationen går till. Även han ställde samma frågor som jag just svarat på, sedan kände han å magen så att allt verkade sitta där det ska och mätte pulsen. "Hög puls. Du är nervös" konstaterade han. Konstigt (ironisk) tänkte jag, fattar du inte att jag är skitnervös! Detta är ju typ det största beslutet i mitt liv hittills!
Efter att detta var avslutat pratade vi lite ytterligare. Bland annat berättade han att eftersom jag är såpass ung och inte fått barn ännu är det av största vikt att jag inte blir gravid inom två år efter operationen. Anledningen till detta har ingen riktigt berättat för mig tidigare. Anledningen, berättade läkaren, är att inom två år efter operationen är tarmvred en vanlig komplikation som kan lösas. Problemet är bara att är man gravid och man måste operera är det stor risk att man måste "ta bort barnet eftersom man inte kommer åt. Därför är det så viktigt att vänta. Sedan är ytterligare en faktor att man inte har tillräcklig ämnesupptagningsförmåga den första tiden eftersom man när man är gravid faktiskt måste få in tillräckligt mycket näring för två.
Efter att detta var avslutat pratade vi lite ytterligare. Bland annat berättade han att eftersom jag är såpass ung och inte fått barn ännu är det av största vikt att jag inte blir gravid inom två år efter operationen. Anledningen till detta har ingen riktigt berättat för mig tidigare. Anledningen, berättade läkaren, är att inom två år efter operationen är tarmvred en vanlig komplikation som kan lösas. Problemet är bara att är man gravid och man måste operera är det stor risk att man måste "ta bort barnet eftersom man inte kommer åt. Därför är det så viktigt att vänta. Sedan är ytterligare en faktor att man inte har tillräcklig ämnesupptagningsförmåga den första tiden eftersom man när man är gravid faktiskt måste få in tillräckligt mycket näring för två.
Sedan sa han att jag var den perfekta patienten, inga komplikationer redan från början och bra potential att kunna återhämta mig snabbt. "Vi kommer att operera dig." Där förändrades allt. Oh shit, tänkte jag. Nu är det allvar. Visst har jag förstått att det är allvarligt och att det är stort. Men nu är det liksom "på riktigt".
Efteråt fick jag prata med sjuksköterskan igen och vi bestämmde ett operationsdatum. Det fanns fyra att välja mellan, de första två var precis i slutet av terminen, så de var uteslutna. De nästa två var precis en vecka då det var både bal och student för min vän. Men det fick bli datumet balen infaller, studenten är viktigare. Så den 9:e juni är det dags för operationen. Sedan fick jag ta ett blodprov för att se vilken blodgrupp jag har och därefter sa sköterskan att en vecka innan kommer jag att bli kallad igen för att "väga in mig". Har jag inte gått ner de kilona jag ska tills dess får jag inte opereras.
Det innebär att jag ska gå ner runt 10 kilo fram tills dess. Det är idag 59 dagar kvar. De sista fyra veckorna får jag bara äta så kallad LCD-kost. Det betyder shakes som exempelvis Nutrilett, Naturdiet, Cambridge eller Modifast. 770-880 kcal per dag. Det ser jag inte fram emot, men jag tror att jag definitivt kommer att få en viktnedgångs-skjuts det sista med detta. Nu är det jäklar-anamma som gäller! Shit, shit, shit! Träning och bra kost, nu kör jag hårt!
Wish me luck!
// Mia
Efteråt fick jag prata med sjuksköterskan igen och vi bestämmde ett operationsdatum. Det fanns fyra att välja mellan, de första två var precis i slutet av terminen, så de var uteslutna. De nästa två var precis en vecka då det var både bal och student för min vän. Men det fick bli datumet balen infaller, studenten är viktigare. Så den 9:e juni är det dags för operationen. Sedan fick jag ta ett blodprov för att se vilken blodgrupp jag har och därefter sa sköterskan att en vecka innan kommer jag att bli kallad igen för att "väga in mig". Har jag inte gått ner de kilona jag ska tills dess får jag inte opereras.
Det innebär att jag ska gå ner runt 10 kilo fram tills dess. Det är idag 59 dagar kvar. De sista fyra veckorna får jag bara äta så kallad LCD-kost. Det betyder shakes som exempelvis Nutrilett, Naturdiet, Cambridge eller Modifast. 770-880 kcal per dag. Det ser jag inte fram emot, men jag tror att jag definitivt kommer att få en viktnedgångs-skjuts det sista med detta. Nu är det jäklar-anamma som gäller! Shit, shit, shit! Träning och bra kost, nu kör jag hårt!
Wish me luck!
// Mia
Kommentarer