Fortsätt till huvudinnehåll

Development training here I come

Last friday our HR Manager called me at work. She wanted to meet me in her office. So I went downstairs and we sat down in one of the meetingrooms that we have at IKEA.

Then she started talking. "We have made an desicion... You are a very straightforward, attentive, communicative, hardworking co-worker that many people in the management team have noticed since you have come here to us in Switzerland. Many of them have a very positive impression of you. We see that you have potentials to grow as a co-worker and person to become a future teamleader at IKEA and therefore we want to have you in this years development training team."

Guess if I was excited to hear that! That was the best compliment I have had since I started at IKEA three years ago! So from July or August (I have not got any information about when it starts) I will attend at trainings one day every week for one year. I'm really looking forward to it.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tre veckor sedan operationen

Hejsan! Kände att det var dags att skriva lite nu igen efter att lite tid har gått. Nu är jag inne på min tredje vecka efter operationen. Första veckan var kämpig och sedan har det gått bättre och bättre. Men jag börjar lära känna min mage och kropp nu. Det jag kan konstatera är att det inte är lätt. Det är exempelvis så att jag knappt kan äta någon typ av halvfabrikat eller restaurangmat för jag dumpar helt enkelt direkt. Det är förmodligen allt fett som jag reagerar på. Dumpingen visar sig hos mig på så sätt att jag blir illamående, värmevallningar, blir väldigt trött, blir snurrig och till och med kan känna det som att armarna och benen nästan domnar av delvis. Troligen är det så att blodet strömmar i all hast till magen för att kunna ta hand om maten men att resten av kroppen blir lidande av det. Det är inget vidare trevligt. Härom dagen var vi exempelvis på IKEA där vi tänkte äta lunch. Jag beställde en kycklingfilé (som ju i vanliga fall brukar vara kanonbra för mig att ä...

Yes yes yes!

Ett kilo till! Happy happy, joy joy! Åhhhh! Glad!

Tråkig överraskning

Som jag i mitt förra inlägg berättade skedde en komplikation i förloppet av operationen på Värnamo sjukhus, detta berättar jag om nu. Vid lunchtid dagen efter att jag opererats kom två män in på rummet där jag och den andra tjejen som opererats låg. Vilken "rang" männen hade var för mig oklart, jag antog sjuksköterska. De hälsade lite snabbt och började sedan prata. (Fritt citerat från minnet) "Vid operationen upptäckte man att en nål saknades. Det kan hända att den åkt ner på golvet men där hittade man den inte. Så vi behöver röntga dig för att se om den kanske finns kvar i din mage." Min första reaktion var att jag nästan började skratta, jag kunde knappt tro vad de hade sagt. En nål, i min mage, nu när allt gått så bra, är ni helt jäkla dumma i huvudet???!!! Det var tankarna som gick igenom mitt huvud. Min första fråga var "Men måste ni ta ut den i så fall, är det inte farligt?". Den andra "sjuksköterskan" som ännu inte sagt något svar...