Efter att ha dragit ut på det ett tag nu kändes det att det var dags att ta tag i gästrummet, även kallat "mitt rum" där mitt piano, min gamla säng mitt skrivbord och lite annat står. Alla flyttkartonger som inte packats upp har stått där nu sedan vi flyttat in. Jag har plockat i det då och då, men inte riktigt tagit tag i det på riktigt. Nu är de flesta kartongerna utplockade och kläder upphängda i garderoben i sovrummet. I morgon ska jag bära ner den kartong med kläder som jag ska spara ner i källeren, packa ut de sista kartongerna, bära ner de utpackade kartonerna och slänga allt skräp. Till sist ska jag dammsuga hela rummet och bädda sängen. Men det är i morgon. Just nu är jag bara dödstrött, har varit en jobbig vecka och jag har sovit dåligt natten till idag... Hoppas jag sover bättre i natt, men jag har ju ledigt i morgon. Men jag har ju massor att göra. *suck*
Den 16 maj var det dags för fostervattenprovet. Jag hade läst om det och kände mig trygg med överläkaren som skulle utföra det. En överläkare som forskat mycket och som är erkänt duktig på det hon arbetar med. Man ska vara noggrann med vem man ska få vård hos, framför allt när det är spåass känsliga grejer som ett fostervattenprov. Inför det här "ingreppet" hade jag också informerat Kvinnokliniken om att jag inte accepterade att den barnmorska som gjort KUB-testet skulle vara med på fostervattenprovet och gav feedback på hennes opersonliga och oproffsiga attityd. Så hon ersattes av en supertrevlig annan barnmorska som ställde exakt de där frågorna jag ville ha, som gjorde att jag kände mig trygg innan vi satte igång. Överläkaren förklarade hur ingreppet skulle ske så att jag kände mig trygg med vad som skulle hända och började sedan att söka efter en bra plats att kunna sticka nålen som skulle gå igenom min mage till livmodern där de skulle suga ut fostervatten. Ingen bedöv...
Kommentarer