Fortsätt till huvudinnehåll

Den 13:e Februari 2006 (Dagen innan alla hjärtans dag)

Ja, varför finns alla hjärtans dag egentligen. Tänkte just på det. Är man mer kär då än någon annan dag på året? Mitt svar är nej. Ska man bli kär just den dagen? Mitt svar är nej. Varör? Jo, för det är kallt ute, det är slaskigt, hur sexigt är det på en skala mellan 1 och 10. Typ, minus 7.Nä, alla hjärtans dag fyller ingen funktion. Dessutom är det en tisdag. Jag går i skolan och jobbar i morgon, hur mycket tid finns det att fira då? Ingen alls. Jag går i skolan mellan 8.45 och 14.30. Efter det tar jag tåget hem från Nässjö till Jönköping, sedan är jag hemma, äter, vilar, pluggar, sånt man måste göra och sedan börjar jag jobba vid 17.00 och jobbar fram till 20.00. Jag menar, det finns ingen tid. Det är rätt surt faktiskt. Men vad gör man. Jag har min pojkvän och jag är lycklig med honom. Alla hjärtans dag blir det inte om nu inte min pojkvän kommer på något, men jag har ändå inte tid, så det skulle ändå inte bli nåt.

Apropå det jag skrev innan. Ja, jag pluggar och jobbar samtidigt. Vet du vad? Det lönar sig, men bara i den mån CSN tillåter (alltså bara lite). Sedan är det stop. Jag klarar av att både jobba och plugga. Jag får godkänt på mina tentor, jag klarar mina skolarbeten och jag gör bra ifårn mig. Jag går på mina föreläsningar och har en god relation till mina klasskamrater. Jag har en fast tjänst på det företaget jag jobbar på. Jag jobbar så mycket jag kan, men överskrider min lön den gräns för hur mycket jag får tjäna enligt CSN per termin så måste jag betala tillbaka en del av mitt studiebidrag. Jag betalar skatt, CSN får sina pengar från skatten som jag själv (genom att jobba) betalar in. Jag betalar mitt eget bidrag, men tjänar jag för mycket pengar så måste jag betala tillbaka det jag själv varit med och betalat.

Systemet är ju SÅ fel!

Borde inte staten/CSN uppmuntra studenter att jobba? Jag tror att det faktiskt kan stimulera en student att faktiskt jobba och komma in i yrkeslivet redan under studietiden. Att en student faktiskt har yrkeslivserfarenhet uppskattas av arbetsgivaren. Vad hjälper det att du sitter på högskolan och pluggar en massa strunt som du eventuellt någon gång i framtiden skulle forska inom, när allt du egentligen vill är att få ett jobb?!

Titta sedan. En massa studenter finns det, men hur många får egentligen ett jobb direkt efter att de är klara med sina studier? Bara ett fåtal. Varför? Jo, för att det är för höga arbetsgivaravgifter. Varför detta? Jo, för att socialdemokraterna sitter vid makten. Genom för höga arbetgivaravgifter så vill företagen inte anställa folk. Det blir för dyrt. Om det vore billigare att anställa skulle fler folk få jobb. Genom att fler folk får jobb får vi mindre bidragsberoende. Genom färre bidragsberoende i vårt samhälle får vi mer pengar över till annat som gynnar alla. Självklart kommer det alltid att finnas de som faktiskt har behovet av bidrag och ett socielt skyddsnät måste vi ha. Men de som kan jobba, ska jobba. De ska inte ha vilket jobb som helst utan ett jobb som de är kapabla att jobba med.Tyvärr finns det ju dock de som utnyttjar systemet. Som inte "orkar" jobba, som tycker att det är smidigare att gå på socielbidrag och bostadsbidrag och hela faderullan med bidrag som finns.

Visste du att det finns jobb som är sämre betalda än vad du kan få ut av att gå på bidrag. Det är sant. Varför ska du då jobba. Ska det verkligen kunna löna sig att gå på bidrag?! Det är ju inte klokt! Lönerna ska vara sådana så att man kan klara sig. Bidragen ska bara vara till för dem som verkligen behöver dem. Skaffa jobb åt dem som går arbetslösa så de slipper sitta hemma och gå på bidrag.

Jag är trött på den regering som sitter idag, socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet har inte tagit sitt ansvar för oss medborgare. De har inte fattat att det är vi som är viktiga, invånarna.

Färre bidragsberoende, fler i arbete. Det är vad jag vill. Rösta för regeringsskifte i september!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den 10:e April 2006 (En måndag efter en fräsig lördag)

Igår vet jag inte riktigt vad som hände. En massa hände men jag vill inte riktigt minnas allt. I lördags hände också en del, det vill jag minnas. Först var det förfest hos en vän. Hände inte så mycket, prata, kolla tv (med avstängd volym?!) och lyssna på musik. Sedan var vi på Twin City i Jönköping. Det var riktigt kul faktiskt. Först åt vi, pizzorna där är så grymt goda! Där är pizzorna som de ska vara. Det är så de är när man verkligen är i pizzornas hemlad, Italien. Där bakar man pizzorna i vedäldade ugnar. Jag och Johannes (min pojkvän) delade på en California (kyckling, ost, ananas, guacamole). Riktigt gott! Sedan blev det tre driknar under kvällen, mina favoriter; Sex on the beach, Cosmopolitan och San Fransisco. Sedan var det dans, men det var katastrof! På Twin var det så mycket folk så man var som i en sardinburk när man skulle dansa, man kunde knappt röra sig och när man hade stått där i två-tre minuter höll man på att kvävas. Jag undrar verkligen om man inte hade släppt in ...

Shoppingrunda

Idag efter att ha varit och fixat med alla kattgrejer gick jag vidare för att handla grejer till mig själv och till min Harro, för han är så söt å gullig. Jag köpte en present till honom. Till mig köpte jag två par skor (ett par "mockasiner" som är jättebra till vardags och att gå lite längre i, för de andas genom sulan från GEOX och ett par klackskor som går bra at ha till jeams till vardags från Belmondo) och flera snygga örhängen. Hade behövt en ny svart kofta, men hittade inte nåt bra, har svårt för att hitta snygga koftor men älskar att ha på mig dem. Måste hålla utkik. Här kommer lite bilder på mina inköp.

Vikten

Alltså, måste bara skriva att jag är så sjukt glad idag! Jag vägde mig just och sammanlagt har jag nu gått ner 4,3 kilo!!! Det är sanslöst härligt att se resultat på att jag faktiskt håller mig till LCHF. Nu har jag klarat en tredjedel av de 11-12 kilo som jag ska gå ner sammanlagt. Jag är supernöjd och stolt över mig själv :-) Nu ska jag göra mig i ordning och sedan ut på lunch på stan :-) *tummen upp*