Fortsätt till huvudinnehåll

27 kilo mindre

Hej!

Nu var det ett tag sedan jag skrev och det beror helt enkelt på att jag inte känt att jag haft så jättemycket att skriva om. Under sommaren har jag jobbat och den 1:e september satte plugget igång igen. Vad gäller vikten så går det bra. Den går ner mer sakta just nu. Men ändå stadigt neråt. 0,5-1 kg i veckan ungefär men ibland så står den still. Jag oroar mig inte mycket över det.



I morse vägde jag mig igen och konstaterar att det numera inte är långt kvar till nästa gräns, snart är jag under 90-strecket. Idag väger jag exakt 91,0 kilo. Det känns fantastiskt bra. Det finns fortfarande mycket att "ta på". Mina egna "önskeställen" där jag skulle vilja att det tar mer på fettet (alltså försvinner eller minskar i alla fall) är överarmar, benen och magen. Men det kommer säkert, jag oroar mig inte för det.



För första gången typ någonsin har jag nu vågat köpa en åtsittande klänning och jag är verkligen fantastiskt nöjd. Testade den med de även nyinköpta skorna och kände mig fantastisk. Ni får bortse från frisyr och sminkning som inte passar till, jag bara kände att jag måste minnas detta och tog korten ändå, men alltså jag börjar känna mig helt okej nu :) Happy!

  

Annars mår jag bra. Det jag dock märker är att dumpingen kommer och går som den vill. Visst kan jag dumpa specifikt på socker och fett vilket jag vet att man gör efter en GBP, men hos mig är det också dagsformen som avgör. Vissa dagar dumpar jag på typ allt, andra dagar dumpar jag inte fast att jag inte aktar mig för vad jag äter hela tiden. Vad det beror på vet jag inte. Men de dagar jag dumpar på typ allt är det extremt jobbigt, då undviker jag typ helst att äta även om jag försöker ändå. Men det är väl så det är att vara gastric bypass opererad, i det stora hela är jag ändå jätteglad att jag gjorde operationen och skulle aldrig vilja ha den ogjord.

Kram på er därute som läser och följer min resa!

// Mia





Kommentarer

Josse W sa…
Får du träna någonting efter operationen? Eller hur fungerar det med träning efter en GBP? Ska man träna en viss mängd eller vad rekommenderas?
Mia's blog sa…
Tog ett tag inna jag fått tid att svara, men ja absolut. Redan innan operationen fick jag råd av sjukgymnasten att träna så mycket som det går. Helst styrketräning eftersom det bränner mest kalorier. Japps, styrka bränner mer än kondition, vem trodde det, med tanke på att kondition oftast känns jobbigare?! Sedan några veckor tillbaka har jag börjat rida igen. Har en islandshäst som jag är ute med 3 dagar i veckan. Innan försökte jag att gå till gymmet 2-3 gånger i veckan (okej jag erkänner att jag tidvis fuskat), men jag gillar att träna och faktum är att ju mer jag går ner i vikt, ju mer gillar jag att träna. :) /Mia

Populära inlägg i den här bloggen

Vecka 18 (snart 19)

Illamående har jag varit sedan vecka 11 och under de senaste 3 veckorna var det som värst. Illamående typ hela tiden, springande precis innan jag skulle åka till jobbet varje morgon. Har sluppit spy på jobbet även om jag blev illamående ofta, men på kvällen var det dåligt igen och jag har haft svårt att laga middag eftersom oset bara inte har funkat. Idag, för första gången på länge känns det hyfsat. Man vågar knappt säga det. Istället märks det tydligt att magen växer och att den lilla tjejen där inne kräver mer och mer plats. Det rör sig ofta och jag märker tydligt att det spänner, lite känsla av mensvärk nästan. Vissa dagar är magen stenhård som en fotboll, andra lite mer avslappnad. Det är rätt häftigt hur kroppen fungerar och utvecklingen sker. I morgon är det dags för andra ultraljudet. Tydligen ska inte en barmorska utföra det, utan samma överläkare som gjorde fostervattenprovet. Dubbelkollade i början av veckan eftersom jag ville säkerställa att jag inte fick samma ...

Den 10:e April 2006 (En måndag efter en fräsig lördag)

Igår vet jag inte riktigt vad som hände. En massa hände men jag vill inte riktigt minnas allt. I lördags hände också en del, det vill jag minnas. Först var det förfest hos en vän. Hände inte så mycket, prata, kolla tv (med avstängd volym?!) och lyssna på musik. Sedan var vi på Twin City i Jönköping. Det var riktigt kul faktiskt. Först åt vi, pizzorna där är så grymt goda! Där är pizzorna som de ska vara. Det är så de är när man verkligen är i pizzornas hemlad, Italien. Där bakar man pizzorna i vedäldade ugnar. Jag och Johannes (min pojkvän) delade på en California (kyckling, ost, ananas, guacamole). Riktigt gott! Sedan blev det tre driknar under kvällen, mina favoriter; Sex on the beach, Cosmopolitan och San Fransisco. Sedan var det dans, men det var katastrof! På Twin var det så mycket folk så man var som i en sardinburk när man skulle dansa, man kunde knappt röra sig och när man hade stått där i två-tre minuter höll man på att kvävas. Jag undrar verkligen om man inte hade släppt in ...

Fostervattenprov

 Den 16 maj var det dags för fostervattenprovet. Jag hade läst om det och kände mig trygg med överläkaren som skulle utföra det. En överläkare som forskat mycket och som är erkänt duktig på det hon arbetar med. Man ska vara noggrann med vem man ska få vård hos, framför allt när det är spåass känsliga grejer som ett fostervattenprov. Inför det här "ingreppet" hade jag också informerat Kvinnokliniken om att jag inte accepterade att den barnmorska som gjort KUB-testet skulle vara med på fostervattenprovet och gav feedback på hennes opersonliga och oproffsiga attityd. Så hon ersattes av en supertrevlig annan barnmorska som ställde exakt de där frågorna jag ville ha, som gjorde att jag kände mig trygg innan vi satte igång.  Överläkaren förklarade hur ingreppet skulle ske så att jag kände mig trygg med vad som skulle hända och började sedan att söka efter en bra plats att kunna sticka nålen som skulle gå igenom min mage till livmodern där de skulle suga ut fostervatten. Ingen bedöv...