Fortsätt till huvudinnehåll

6 veckors kontroll / Nålröntgen

Idag var det dags att gå på 6 veckors kontroll efter operationen. Gick upp på morgonen och vägde mig efter "ja ni vet vad man gör först på morgonen". Vågen visar då 97,8 kg och jag är helnöjd, ytterligare ett kilo under 100-strecket som jag passerade för cirka en vecka sedan.



Vid 10 var det dags att träffa min dietist. Vi började med att väga mig. 94,8 kg. Gissa om jag blev chockad. Vågen hemma visar 3 kg för mycket! Hahaha! Gissa om jag blev nöjd?!?! Vi pratade om hur de sex första veckorna gått. Hon påtalade vikten av att äta proteiner i första hand. I och med att jag går ner i vikt så fort tar kroppen inte bara av fettet utan även av musklerna om jag inte får i mig nog med proteiner. En av sakerna som jag märkt av nu efter op är att jag tappar mycket hår, detta beror också på att kroppen saknar proteiner i början. Så det är väldigt viktigt att jag får i mig nog. 


Jag berättade om att jag upplevt problem med mjukt bröd och i princip all mat jag ätit ute på restauranger. Vi fastnade vid en incident på McDonalds där jag åt för ca 2 veckor sedan. I min enfald trodde jag att wraps är hyfsat nyttiga, men när jag ätit 1/4 wrap började jag må så illa att jag var tvungen att springa på toaletten och spy upp allt igen. Tunnbrödet var för klibbigt och kycklingen för fet. Jag har även hunnit testa en cheeseburgare som jag knappt ens orkade hälften av och även en fiskburgare där jag åt hälften utan det ena av bröden. Båda dessa gånger har illamåendet inte varit lika illa som med wrapen men ändå kommit. Jag har helt enkelt konstaterat att McDonalds, trots att det är ett smidigt alternativ ibland, helt enkelt är ren skitmat som jag inte mår bra av på grund utav att det helt enkelt är onyttigt som fasen. Så jag får försöka att hitta bättre snabbmatsalternativ i de fall det skulle behövas. 


På eftermiddagen var det dags för en röntgen av magen nere i Värnamo eftersom jag tjatat tillräckligt länge på dem. De konstaterade i sitt brev med kallelsen till mig att de inte ens var säkra på om det finns en nål i magen. Så det kändes ju också helt sjukt. Fick tips om att Kuratorn på sjukhuset i Eksjö kan hjälpa mig med anmälan angående "nålincidenten". Så det blir nästa steg nu när de nya röntgenbilderna är tagna. Läkaren kommer att skriva sitt utlåtande inom 1-2 veckor och då kan det konstateras exakt hur det ligger till. Så det är bara att vänta och se hur det ser ut sedan.

Nu återgår jag till lite torsdagsfilm här med tjejerna :)

Kram på er!/ Mia

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Long time ago....

....since I wrote oruploaded pictures now. But now there is a BIG update.... So here we go.... This is from July last year.....we found a house in wich we moved to in December... This is from just before christmas. Of course we had to have a KOLDBY in front of the open stove... Lovely....the cats think so too by the way....if you don't look out you don't see them an almost stumble over them.... *hehe* The Christmas-Tree 2009... 4. February 2010....such a beautiful morning....like an ocean of mist and dew in the valley... The picture is taken from outside the house... The first BIG project in our house. Coulour and refresh the dressing-room. First day, taking all old ugly shelfs off. Filling the holes and making new ones for the new shelfs. Thaks to our friends who helped us. Without you we would never have been able to make it! The colour on the top is the one I chose for the room. It's of course always hard to know from a sample, but afterwards I figured that it was a real...

Midjemått och Träning

Idag känns det betydligt mycket bättre när jag vaknade. Än så länge inga frestelser. Jag kom på att sista gången jag var på läkarbesök i Eksjö så mätte vi omfånget av midjan. Då var omfånget 110cm så jag bestämde mig idag att se om det kanske har förändrats. Vikten har ju stått still ett tag tills nu (vägde redan 2 kg mindre på vågen i morse!!!) så jag tänkte att jag måste testa. Efter att ha hittat ett måttband mdrog jag ihop bandet på samma ställe som sjuksköterskan gjorde sist och konstaterade att idag är omfånget 104cm. Kan ni fatta att jag är lycklig?! Så nu blev jag så motiverad att jag kände att jag till och med ville till gymmet. Jag ska lyckas med detta och hör sen! Nu blir det kämpa i ytterligare 25 dagar :-) Kram på er! / Mia

Den 14:e Februari 2006 (Alla hjärtans dag)

Idag skulle jag till skolan som vanligt. Jag klev upp ur sängen, gjorde mig i ordning och sedan ner för trapporna, ut genom dörren och mot busshållplatsen. Strax innan busshållplatsen kände jag bara att jag gled till och i nästa sekund satt jag på backen. Det var en isfläck mitt på gatan som jag inte hade sett. Jag reste mig upp, granskade kläderna, de var hela och rena. Skönt. Sedan skulle jag plocka upp väskan. Axelremmen hade gått av. Så nu skulle jag behöva gå och släpa på väskan i handen hela dagen. Vilket jobb! I min väska har jag dator, papper, tidningar, ja, allt som behövs. Hur tungt som helst. Är det så svårt att sanda eller salta trottoaren i stan? Varför ska det vara lätt att ta sig fram med bil men inte till fots? I princip alla vägar i hela Jönköping är saltade, grusade eller sandade. Men trottoarerna är helt isbetäckta! De är inte sandade, inte saltade och definitivt inte skottade. Jag tycker det är urdåligt. Ska man inte uppmuntra att folk går och tar bussen istället fö...