Fortsätt till huvudinnehåll

46 dagar kvar

Påsken har varit jättebra. Har firat med Peter och min familj hos kusinen och hennes familj i Karlskrona. Vädret var helt underbart, strålande solsken och blå himmel. Som alltid mycket mat och gott sällskap.


Karlskrona är en liten mysig stad, har bara varit där en gång förut på genomfart typ. Så jag har aldrig gått runt i staden.

Ett besök på marinmuséet blev det, alltid roligt att gå på museum tycker jag. Viktigt med kultur och historia. Det var intressant. 


Naturligtvis har vi ätit gott också och när jag kom hem konstaterade jag +2,5 kilo igen. Jag blev minst sagt förbannad. Här går jag dag ut och in och tänker på vad jag äter och på tre dagar är det som bortblåst igen. Nej, jag åt inte exakt som jag brukar, för är det familjefest och man är bortbjuden så är det tyvärr inte möjligt. Men jag blir så innerligt trött på min kropp och min ämnesomsättning. Fy fasen rent ut sagt. 


Men jag hade i alla fall trevligt, det var jätteroligt att få träffa alla igen och få fira ihop.



Idag är det 46 dagar kvar till operationen. Den 12:e maj ska jag börja med LCD kost, dvs. lågkaliri-shakes. Exempel på dessa är Allévo eller Nutrilett (bara två av flera möjliga). Det ser jag inte så värst fram emot, men det är fyra veckor jag måste ta mig igenom helt enkelt. Men det blir inte lätt. Tycker de där shakesen är hemska... Men men, vad gör man inte för sin hälsa. Långsiktigt sett är det ett spått i havet.

Kram på er som läser, Mia

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vecka 18 (snart 19)

Illamående har jag varit sedan vecka 11 och under de senaste 3 veckorna var det som värst. Illamående typ hela tiden, springande precis innan jag skulle åka till jobbet varje morgon. Har sluppit spy på jobbet även om jag blev illamående ofta, men på kvällen var det dåligt igen och jag har haft svårt att laga middag eftersom oset bara inte har funkat. Idag, för första gången på länge känns det hyfsat. Man vågar knappt säga det. Istället märks det tydligt att magen växer och att den lilla tjejen där inne kräver mer och mer plats. Det rör sig ofta och jag märker tydligt att det spänner, lite känsla av mensvärk nästan. Vissa dagar är magen stenhård som en fotboll, andra lite mer avslappnad. Det är rätt häftigt hur kroppen fungerar och utvecklingen sker. I morgon är det dags för andra ultraljudet. Tydligen ska inte en barmorska utföra det, utan samma överläkare som gjorde fostervattenprovet. Dubbelkollade i början av veckan eftersom jag ville säkerställa att jag inte fick samma ...

Den 10:e April 2006 (En måndag efter en fräsig lördag)

Igår vet jag inte riktigt vad som hände. En massa hände men jag vill inte riktigt minnas allt. I lördags hände också en del, det vill jag minnas. Först var det förfest hos en vän. Hände inte så mycket, prata, kolla tv (med avstängd volym?!) och lyssna på musik. Sedan var vi på Twin City i Jönköping. Det var riktigt kul faktiskt. Först åt vi, pizzorna där är så grymt goda! Där är pizzorna som de ska vara. Det är så de är när man verkligen är i pizzornas hemlad, Italien. Där bakar man pizzorna i vedäldade ugnar. Jag och Johannes (min pojkvän) delade på en California (kyckling, ost, ananas, guacamole). Riktigt gott! Sedan blev det tre driknar under kvällen, mina favoriter; Sex on the beach, Cosmopolitan och San Fransisco. Sedan var det dans, men det var katastrof! På Twin var det så mycket folk så man var som i en sardinburk när man skulle dansa, man kunde knappt röra sig och när man hade stått där i två-tre minuter höll man på att kvävas. Jag undrar verkligen om man inte hade släppt in ...

Fostervattenprov

 Den 16 maj var det dags för fostervattenprovet. Jag hade läst om det och kände mig trygg med överläkaren som skulle utföra det. En överläkare som forskat mycket och som är erkänt duktig på det hon arbetar med. Man ska vara noggrann med vem man ska få vård hos, framför allt när det är spåass känsliga grejer som ett fostervattenprov. Inför det här "ingreppet" hade jag också informerat Kvinnokliniken om att jag inte accepterade att den barnmorska som gjort KUB-testet skulle vara med på fostervattenprovet och gav feedback på hennes opersonliga och oproffsiga attityd. Så hon ersattes av en supertrevlig annan barnmorska som ställde exakt de där frågorna jag ville ha, som gjorde att jag kände mig trygg innan vi satte igång.  Överläkaren förklarade hur ingreppet skulle ske så att jag kände mig trygg med vad som skulle hända och började sedan att söka efter en bra plats att kunna sticka nålen som skulle gå igenom min mage till livmodern där de skulle suga ut fostervatten. Ingen bedöv...