Fortsätt till huvudinnehåll

Nytt år & Nya möjligheter


Helt galet att det redan är ett nytt år. 2013 har bara "försvunnit". Vart tog året vägen? Det har varit otroligt mycket plugg, jag har tagit mig igenom termin 2 och 3 av sammanlagt 6 terminer i utbildningen till personalvetare. Det har inte varit lätt och ärligt talat, eftersom jag inte är "superwoman" måste jag erkänna att det finns lite att ta igen tyvärr. Framför allt de senaste kurserna har varit tuffa.

I mars tog jag beslutet att gå en kom-igång kurs hos Friskis & Svettis för att testa en massa träningsformer och lära mig att träna på rätt sätt. Detta var otroligt lärorikt och roligt. Det ledde till att jag började träna regelbundet på gym och att jag skaffade ett årskort för träning.

I somras fick jag möjligheten att arbeta som behandlingsassistent, vilket har utvecklat mig som person och gett mig en annan syn på människor med helt andra livsöden än mitt eget. Jag har lärt mig att uppskatta saker som för mig alltid varit självklara. Saker som att ha en stabil familjerelation, en kärleksfull och trygg uppväxt, att inte behöva söka bekräftelse hos människor som inte gör mig gott, att ha fått slippa våld, kriminalitet, lögner och droger i min omgivning. Det är bara några få saker som jag måste känna mig mycket tacksam för.

Under året har jag för första gången varit i Schweiz igen efter att ha flyttat tillbaka till Sverige i maj 2011. Så två år fick det ta innan jag tog mig ner igen. Det var roligt, framför allt för att jag fick träffa min bästa vän och hennes barn.

Jag har blivit tillfrågad att vara brudtärna på min systers bröllop som infaller i augusti 2014, vilket gjorde mig otroligt glad. Hon har hittat en man som jag är övertygad att hon kommer kunna vara lycklig med och jag är så glad för deras skull. Utöver detta har jag tillbringat tid med familjen och hälsat på min syster regelbundet i Kalmar.

I slutet av oktober har jag bestämt mig för att ta steget mot en Gastric Bypass operation och jag kan bara hoppas att de problem som jag haft med vikten genom hela livet äntligen kan fås bukt på.

Utöver allt detta har naturligtvis också hänt många andra saker, bl.a. att jag fått lära känna nya vänner och bekanta och fått umgås med dem. Men jag skulle nog vilja säga att dessa varit de största händelserna under året och jag får säga att jag med tacksamhet och glädje kan se tillbaka på ett händelserikt år.





Gott nytt år och god fortsättning! / Mia




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den 22:e Februari 2006 (Dagen efter en shoppingrunda på A6)

Nu var det dags igen. Denna veckan har jag massor att göra, men orken att verkligen ta tag i saker finns inte. Jag har blivit så trött de senaste dagarna. Igår var jag och min klasskamrat Sofie på A6 och shoppade. Sammanlagt gjorde jag av med runt en tusenlapp. Pengarna går åt, men jag har inte varit och shoppat sedan innan jul. Så det var värt det. Det värsta med gårdagen var att jag fick exakt samma symptom på kvällen som innan jag fick influensa förra gången. Jag blev varm, snuvig, hostig, snurrig och extremt trött. Hoppas verkligen inte jag blir sjuk. Jag vill verkligen inte bli det igen. Har redan haft influensa två gånger nu. En gång ca. en månad innan jul och en gång strax efter terminsstart. Apropå influensa hörde jag vid frukosten idag att man diskuterade vad man kunde göra för att skydda sig från fågelinfluensan. Alltså, ärligt talat.Tror du verkligen att det går att skydda sig från fågelinfluensan? Jag tror ju inte detta måste jag ärligt säga. Blir man sjuk så blir man. Är m...

Gastric Bypass

  Jag har bestämt mig för att genomgå en gastric bypass. För ca. en månad sedan var jag hos min läkare på vårdcentralen för att prata om just detta. Ända sedan jag var liten har jag legat över kurvorna för "normalvikt". Läkarna och sjuksköterskorna sa alltid att det rättar till sig när jag växer och att man ska vara försiktig med att ge barn kommentarer om vikt. Väl i tonåren var jag fortfarande över normalvikt och kämpade med min övervikt. På den tiden var den inte så påtaglig som nu men det märktes ändå att jag var rundare än alla andra. På gymnasiet tog det fart. Jag började ta p-piller, jag började småäta, fika på rasterna, åka till snabbmatskedjor med vänner som hade bil på fritiden och jag slutade med ridsporten under några år, ridsporten hade ändå hjälpt mig att hålla mig i form tidigare. När det sedan blev för mycket testade jag den ena dieten efter den andra, viktväktarna, lågkalorikost osv. Jag gick till dietister och fick råd om både det ena och andra. Sedan ...

Midjemått och Träning

Idag känns det betydligt mycket bättre när jag vaknade. Än så länge inga frestelser. Jag kom på att sista gången jag var på läkarbesök i Eksjö så mätte vi omfånget av midjan. Då var omfånget 110cm så jag bestämde mig idag att se om det kanske har förändrats. Vikten har ju stått still ett tag tills nu (vägde redan 2 kg mindre på vågen i morse!!!) så jag tänkte att jag måste testa. Efter att ha hittat ett måttband mdrog jag ihop bandet på samma ställe som sjuksköterskan gjorde sist och konstaterade att idag är omfånget 104cm. Kan ni fatta att jag är lycklig?! Så nu blev jag så motiverad att jag kände att jag till och med ville till gymmet. Jag ska lyckas med detta och hör sen! Nu blir det kämpa i ytterligare 25 dagar :-) Kram på er! / Mia